Vänstern mot seger i val till nationalförsamlingen

• juni 10, 2012
• Tomas Lindbom
• no comments

Franska folket röstar vänster även i valet till nationalförsamlingen. Den första valomgången som genomfördes i dag visar att det med största sannolikhet blir vänstermajoritet i den direktvalda delen av det franska parlamentet. Senaten har redan socialistisk majoritet. Först nästa söndag, efter den andra valomgången, vet vi exakt hur fördelningen av de 577 mandaten i nationalförsamlingen ser ut.

Nationalförsamlingen utses i majoritetsval vilket innebär att de två stora blocken, Parti Socialsite och högerpartiet UMP får de flesta mandaten. Efter den första valomgången ligger de båda på cirka 35 procent var men kommer att få betydligt fler av mandaten. Socialisterna kan räkna med att uppnå majoritet med hjälp av mandat som tillfaller det gröna partiet och Front de gauche, en karteill av vänstersocialister och kommunister. UMP kan inte räkna med något stödparti i nationalförsamlingen. Partiet vägrar att samarbeta med Marine Le Pens parti, Nationella fronten.  Nationella fronten får dessutom på grund av valsystemet  inte mer än ett par mandat trots en väljarandel på 13.5 procent enligt dagens siffror.

Den första valomgången blev dramatisk i en del valkretsar. Mest intresse tilldrog sig striden i Henin-Beaumont i norra Frankrike, där bland andra Marine Le Pen och Jean-Luc Mélanchon ställde upp. Marine Le Pen gick segrande ur den kampen. Hon fick 42 procent av rösterna och kom på första plats i valkretsen. Mélanchon fick inte tillräckligt många röster för att gå vidare till den andra omgången nästa söndag. Marine Le Pen ställs nu istället mot en okänd socialistkandidat och har goda utsikter att knipa ett mandat för sig och för sitt parti.

Hennes brorsdotter Marion Maréchal- Le Pen segrade i en valkrets i Vaucluse och kan också skaffa sig en plats i nationalförsamlingen. I övrigt ser det knappast särskilt ljust ut för Nationella fronten. Som sagt två, tre mandat är vad detta främlingsfientliga parti kan räkna med.

Francois Bayrou, ledaren för Modem, har en svag position i sin valkrets inför andra valomgången. För fem år sedan var han en uppstickare i presidentvalskampanjen. Nu är hans position mycket svag. Hans parti lär knappast få några mandat i den nya nationalförsamlingen. Årets val har än en gång visat att fransk politik för det mesta handlar om vänster eller höger. Partier och grupperingar i mitten tvingas att välja sida. Annars utraderas de från den politiska kartan.

Ministrarna i den nya regeringen verkar överlag ha klarat sig bra i den första valomgången. Premiärminister Jean-Marc Ayrault och utrikesminister Laurent Fabius fick över 50 procent och behöver inte gå vidare till en ny valomgång. Flera andra ministrar som Pierre Moscovici och Manuel Valls ligger mycket bra till för att vinna nästa söndag.

Även de tunga ministrarna i den förra regeringen verkar ha klarat sig bra. Många av dem har ställt upp i valkretsar där högern traditionellt haft en stark ställning.

Francois Hollande har önskat ett valresultat som bekräftar segern i presidentvalet. Han verkar ha fått sin önskan uppfylld. För högern är förlusten lätt att bära. UMP behöver några år för att restaurera partiet och förbereda sig för presidentvalet 2017 med en ny kandidat och ett omarbetat program. Fem år i regeringsställning med en socialistisk president hade inte heller för högern varit något drömläge, tvärtom. Båda de stora blocken i fransk politik är alltså nöjda och glada.

Glad är också Marine Le Pen som nu inväntar en förändring av vallagen mot mer proportionalitet. Det kommer att ge henne en starkare ställning i framtida parlament men redan detta år lär hon och några till få tillträde till den viktiga tribun som är nationalförsamlingens.

Missnöjd och besviken är däremot Jean-Luc Mélanchon. Han kommer inte in i parlamentet. Det gör däremot  sannolikt några av kommunisterna som han samverkat med i Front de Gauche. Mélanchon förlorar nu mycket av starka position han byggde upp under presidentvalskampanjen. Hans ställning är hotad och den kraft som utvecklades till vänster om socialistpartiet är nu delvis nedbruten. Det gör livet enklare för socialisterna i dagspolitiken men en stark personlighet och ledare har lidit ett svårt nederlag.