DSK frias

• augusti 23, 2011
• Tomas Lindbom
• 1 comment

Allt pekar på att Dominique Strauss-Kahn släpps på fri fot och kan återvända till Frankrike. Det går inte att fastställa bortom allt tvivel att den förre IMF-chefen våldtagit hotellstäderskan Nafissatou Diallo på Sofitel i New York i maj månad. Hon har ljugit på flera punkter i förhören med polisen och åklagaren Cyrus Vance kommer sannolikt någon av de närmaste dagarna att lägga ner åtalet.

Detta är en väntad utveckling. Så sa höga franska jurister redan de första dagarna när händelsen i New York blivit känd. Först får offret all plats i domstolen och i media. Därefter börjar den anklagades advokater att gräva i smutsen och kommer i nio fall av tio att hitta tillräckligt med material som skapar tvivel kring offrets trovärdighet. Så har också skett i detta fall. Två av New Yorks främsta brottmålsadvokater har gjort sitt jobb. Deras klient kan nu åka hem till Paris, visserligen stukad på många sätt men också hyllad bland vänner och andra inflytelserika personer i det franska etablissemanget.

Det går inte att säga att domen är orättvis. Den har följt amerikansk rättpraxis. Det är självfallet bra att en åtalad person inte döms utan att det finns klara bevis. Ord står här mot ord och offrets utsagor har visat sig till vissa delar inte stämma med verkligheten.

Vi som följt processen utifrån kan samtidigt tänka och tycka en hel del om skuld och rättvisa. Nafissatou Diallos lögner handlar inte om själva våldtäktsakten utan om andra händelser i hennes liv, bland annat en annan påstådd våldtäkt hon blivit utsatt för och där hon påstås ha kommit med felaktiga uppgifter. Flera experter, inte minst på sjukhuset dit hon fördes efter händelsen på hotellet, menar på starka grunder att Diallo blivit utsatt för våldtäkt.

Det är inte svårt att se att denna rättsprocess har varit helt rättvis i formell mening men orättvis ur ett socialt perspektiv. En av världens ledande män, utrustad med ett suveränt intellekt, van vid förhandlingar och politiskt spel och omgiven av toppadvokater, har ett försprång framför en fattig hotellstäderska som rimligtvis inte alltid handlar prickfritt enligt retorikens alla lagar.

Reaktionerna börjar komma i Frankrike. Än så länge mest från de ledande företrädarna för socialistpartiet. Alla som uttalar sig känner stor lättnad och glädje. En av de ledande socialisterna, Jean-Marie Le Guen, hoppas nu att DSK ska återvända till politiken i Frankrike. Martine Aubrys ord är  också anmärkningsvärda. Hon säger sig vara mycket lycklig och uttrycker ”enorma känslor för Dominique och Anne”. Anne är Anne Sinclair, DSK:s hustru som i denna affär stått bredvid sin man från första stund och utåt inte visat minsta missnöje eller irritation över sin makes agerande. Vi får trots allt inte glömma att ingen har nekat till att DSK och hotellstäderskan hade sex i sviten på hotellet.

Två viktiga frågor återstår förutom den  civilrättsliga process som lär följa i USA. Vilken roll kommer Dominique Strauss-Kahn att spela i fransk politik efter denna uppslitande sommar? Vågar socialistpartiet välkomna DSK i tunga sammanhang inför valet nästa år? Det är knappast troligt trots glädjeyttringarna igår. Vanliga franska väljare lär vara mer skeptiska till denna historia än partiets ledare.

Den andra frågan handlar om kvinnans ställning i det franska offentliga livet. DSK-affären har avslöjat en machoattityd bland många ledande män – och kvinnor . Under några korta veckor har uttalat feministiska debattörer till och med släppts in i debatterna i tv-sofforna. Kommer denna ökade medvetenhet om den orimliga manliga dominansen inom politik och högre administration i Paris att leda till förändringar? Kommer DSK-affären även ge effekter för kvinnor i allmänhet? Orättvisor mellan män och kvinnor i hemmen är häpnadsväckande. Löneskillnaderna mellan könen ligger kring 20-30 procent, beroende på hur man räknar.

Det är framförallt den sista frågan som kräver svar och förhoppningsvis ett positivt svar. Om valrörelsen 2012 kommer att handla lite mer om orättvisorna mellan könen har Dominique Strauss-Kahn varit en viktig aktör för ökad jämställdhet. Och hans hustru Anne Sinclair kan med all rätt bli så stolt över sin man som hon redan verkar vara.