Den lilla bykrogen

• juni 24, 2011
• Tomas Lindbom
• no comments

Det är långt från Paris. Den lilla bykrogen i St Bonnet du Gard i le Midi. Det är den delen av södra Frankrike som så många svenskar drömmer om. Böljande landskap med sina vackra olivlundar och utsträckta fält med vinodlingar. En mörkgrön färg som kontrasterar mot den blå himlen som nästan alltid är – blå.

Den lilla byn har två krogar. En kallas för turistkrogen. Den ligger vid ett torg och exponeras väl. Så många turister kommer inte till den lilla byn men det finns belgare och några tyska familjer som köpt hus här. De sitter där. De får betala lite mer för maten.

Den andra kallas för lokalbefolkningens krog. Den går knappt att upptäcka från vägen. Det sitter ett litet diskret anslag med menyer bredvid grinden in till huset men ingen skylt om att detta hus tillhör en familj som driver restaurang. Öppna dörren och du kommer till en liten hall med köket till höger och ett litet rum med ett fåtal bord till vänster. Gå igenom rummet och du kommer till en trädgård med ytterligare några bord. Här på baksidan av den bullriga genomfartsvägen är det stilla. Här får du ro. Här äter du sydfransk husmanskost som den alltid smakat. Här står tiden still och ibland är det en underbar känsla att tiden får göra det.

Vi väljer förstås bykrogen. La Provence heter den. Madame lagar maten och monsieur serverar. Den lilla dottern leker med leksakerna som ligger huller om buller i ett hörn av gården.

Vi äter fyra rätter för 13 euro. Vinet kostar i princip ingenting. Det här är inte Parispriser minsann. Först kommer en hemlagad kall rödbetssoppa in, serverad  i en stor skål. Det är bara att ösa upp så mycket du önskar och njuta. Sedan kommer en generös tallrik med solmogna provencalska tomater med parmesanost och god olivolja.

Vi väljer fisk till huvudrätt. Jag  tror det är kolja. Ingen märkvärdig fisk men väl  tillagad och serverad med tre tillbehör; tomates farcis, ris och sellerimousse. Som avslutning på måltiden väljer vi en mindre ostbricka och en mousse på kastanjer och mycket grädde.

Överallt finns dessa små bykrogar där tiden står still. Jag känner mig lite dåsig efter maten och föreslår siesta på eftermiddagen. Vid sjutiden på kvällen är temperaturen lägre och solen bränner inte längre. Då är det skönt med en kvällspromenad…