Nationella Fronten ett högeralternativ

• mars 21, 2011
• Tomas Lindbom
• no comments

Första valomgången av de lokala valen (cantonales) genomfördes igår söndag. Det blev en framgång för Nationella Fronten (FN), ett hyggligt resultat för socialisterna och ett bakslag för President Sarkozys UMP. Som väntat!

Det är viktigt att säga först som sist: De lokala valen i Frankrike förutspår sällan hur det kommer att gå i kommande president- och parlamentsval. Det ingår i den franska opinionens sätt att agera att gärna markera missnöje med en sittande regim när valen inte är lika avgörande. Valdeltagandet är alltid lågt i lokala val och denna gång var låg väljarandelen under 50 procent.

Det står helt klart att Nationella Fronten har gått framåt sedan presidentvalet 2007. Under Marine Le Pens ledning verkar partiet kunna bli rumsrent. En viktig orsak är UMP:s sätt att tackla sin högerflygel. Partiet talar mindre om politiska frågor som jobb och tillväxt och mer om frågor som rör identitet och krav på att invandrare ska uppträda i enlighet med den västerländska franska traditionen. Sarkozys regering har genomfört en stor medborgerlig diskussion om nationell identitet och har infört förbud för kvinnor att bära burqua. Det är två exempel på att den typen av frågor fått stort utrymme i regeringens profilering av sig själv under de senaste två åren. UMP vill genom en öppen flört med den mer invandringsfientliga delen av väljaropinionen hålla Nationella Fronten tillbaka men resultatet har blivit att detta xenofobiska parti blivit rumsrent och nu tar allt större utrymme inom politiken.

En oroande effekt av UMP:s nya inställning till Nationella Fronten är uppmaningen att rekommendera sina väljare att rösta blankt i de valkretsar där socialistpartiet och Nationella Fronten ställs mot varandra i en andra valomgång nu på söndag. Det franska valsystemet innebär att de två bästa kandidaterna i den första valomgången ställs mot varandra i en andra om inte någon kandidat fått mer än 50 procent av rösterna i den första omgången.

UMP:s rekommendation innebär att Nationella Fronten och socialistpartiet bedöms som närmast likvärdiga. Ett moderat vänsterparti som fullt ut försvarar de mänskliga rättigheterna och i övrigt försvarar demokratiska principer och ett öppet samhälle får inte stöd framför ett parti som i grunden är populistiskt och ställer särskilda och hårdare krav på vissa medborgargrupper i samhället. Ytterst vill FN driva ut stora invandrargrupper ur landet.

UMP:s rekommendation till sina väljare att inte ta ställning i val mellan FN och PS ska jämföras med den självklara socialistiska inställningen 2002 att stödja den konservative Jacques Chirac i den andra valomgången om presidentskapet mot Jean-Marie Le Pen.

Den politiska kartan i Frankrike kan nu komma att radikalt ritas om. Ingen räknar med att en regering efter 2012 kan bestå av ledamöter från både UMP och FN. Däremot kan UMP mycket väl börja räkna FN som ett stödparti och ingå allianser i andra valomgången för att vinna i val mot vänstern. Det är i så fall en oroande utveckling och skulle kunna jämföras med om regeringen Reinfeldt aktivt stödde sig på Sverigedemokraterna i valsamarbete eller i omröstningar i riksdagen. UMP har uppenbarligen genom sin identitetspolitik under Sarkozys regeringsperiod och uppmaningen till sina väljare att inte stödja en socialist före en kandidat från FN börjat svänga betänkligt.