Socialisternas presidentkandidat i primärval

• november 18, 2010
• Tomas Lindbom
• 1 comment

De svenska socialdemokraterna fortsätter att välja partiledare bakom skyddande förhängen. Det är inte väljarna som ska bestämma vem som får förtroendet utan en liten grupp av intrigerande partiaktivister. I Frankrike sker ledarvalen i öppnare former; i primärval.

Primärvalen kommer sannolikt att genomföras under perioden juni-oktober nästa år. Valet till president i Frankrike sker i maj 2012. Partiet har lagt fram en önskelista på åtgärder att genomföra vid ett maktskifte. Denna önskelista är presenterad av generalsekreteraren Martine Aubry och hennes talesperson, den vänstersinnade Benoit Hamon. Förslagen har demonstrativt avvisats av partihögern som menar att alla reformer måste kunna finansieras och att detta ska redovisas öppet. Aubry och Hamon vill sätta prislapp på reformerna först nästa år.

Detta interna gräl är bara en i raden under senare år. Partiet är inte bara delat i två delar utan i många och i linje med fransk partipolitisk tradition spelar de ledande personerna större roll än fraktioner baserade på åsiktsskillnader.

I primärvalen kommer bara socialistiska väljare att rösta. De gröna, vänstersocialdemokraterna och andra vänstergrupper har tackat nej till att ta fram en gemensam kandidat mot Nicolas Sarkozy. Dominique Strauss-Kahn och Martine Aubry är de främsta kandidaterna. Den förre samlar högern och Aubry vänstern inom partiet. Men det finns förstås utrymme för fler kandidater. I dag är det ett tiotal som visat intresse. Den enda av dem som i opinionsundersökningar verkar ha en rimlig chans mot Aubry och Strauss-Kahn är Ségolène Royal. Hennes politiska linje är högst oklar men hon attraherar många väljare som inte definierar sig som tillhöriga partiet i traditionell mening eller attraheras av Strauss-Kahns mer marknadsvänliga och amerikarorienterade hållning.

Royal förlorade presidentvalet 2007 mot Nicolas Sarkozy men det behöver inte vara en belastning. Francois Mitterand förlorade ett val mot General de Gaulle och ett mot Valéry Giscard d´Estaing innan han slutligen segrade i valet 1981.

Socialistpartiet har ännu inte kunnat utnyttja den sittande presidenten Sarkozys svaga ställning i opinionen. De interna sönderslitande striderna hindrar partiet. Nu finns det krafter som vill skynda på primärvalsprocessen för att snabbar ta fram en utmanare. Martine Aubry vill inte det och förmodligen bedömer hon att hon personligen skulle förlora internt på detta. Socialistpartiet lägger ut själva valproceduren på många människor och det är bra. Men vägen till att genomföra primärvalen kantas av oändliga interna strider som bara kan gynna den nuvarande presidenten i landet, huvudmotståndaren för alla socialister.