Pengar till upprustning i Europa

• mars 7, 2025
• Tomas Lindbom
• no comments

Ingen har undgått att krisen i västvärlden ökat dramatiskt under de senaste veckorna. För att uttrycka det enkelt. USA har dragit tillbaka sitt ekonomiska stöd till Ukraina och därmed tvingat EU:s länder och Storbritannien att utan dröjsmål öka sin försvarsbudget och agera politiskt på ett helt annat sätt. Ursula von der Leyen har presenterat ett förslag på ett tillskott på 800 miljarder euro vilket godkändes igår av EU-ledarna i Bryssel.

Toppmötet kan med välvilja tolkas som en framgång  för EU både i en gemensam front – utom från Ungerns sida –  mot Ryssland och till stöd för Ukraina samt frågan om den ekonomiskt stora satsningen på upprustning. Mycket är trots detta i realiteten oklart. De 800 miljarderna euro ska inte till någon del stoppas in i konkreta militära resurser i Ukraina vilket gör det landets läge ytterst bekymmersamt när samtidigt USA – för tillfället – dragit tillbaka sitt stöd. Dessutom har inte EU-länderna dessa pengar. Merparten av dessa medel för upprustning är i realiteten en tillåtelse från EU- ledarna i Bryssel att de enskilda medlemsländerna kan låna utan att bryta mot unionens regler om begränsat budgetunderskott.

Ett land som Sverige har statsfinanserna i god ordning och kan möjligen tillåta sig att ta lån men för Frankrike är situationen prekär. I en intervju i tv-kanalen CNews i dag på morgonen försökte premiärminister François Bayrou att övertyga de intervjuande journalisterna och tittarna om att det skulle gå att låna till upprustning samtidigt som statens utgifter för sin verksamhet inte skulle inskränkas. Inga nedskärningar i välfärden, bara en jättelik upplåning till försvaret som gör den franska ekonomin än mer skakig.

Franska väljare är sällan naiva. En debatt kring statens upplåning och hotet mot dagens generösa välfärdspolitik kommer att diskuteras i medierna och bland vanligt folk på gator, arbetsplatser, kaféer och i hemmen. Det finns ett folkligt stöd i dag för den linje som ändå president Emmanuel Macron försöker driva med ett tydligt stöd för Ukrainas sak som Europas sak och en hård verbal politik mot Ryssland. När dessa ord sannolikt inte kommer på länge att kunna omsättas i handling lär kritiken mot de ledande politikerna, statschef och regering, att bli bister. Från den yttersta vänstern, Det okuvade Frankrike, hörs redan kritik mot att vanliga fransmän av nuvarande regering kommer att få det sämre socialt och ekonomiskt. Det finns en utpräglad misstro hos många fransmän som lever under fattiga förhållanden att kostnader för annat än sociala reformer och lägre skatt  snarare ska uppfattas som ett sätt för makthavarna i Paris att medvetet försämra deras levnadsvillkor.

Det värsta är förstås att gårdagens beslut i Bryssel inte kommer att hålla särskilt länge. Det blir svårt för alla europeiska länder att hålla fast vid en nuvarande kaxig inställning gentemot Ryssland. I Frankrike anar man redan att en och annan konstaterar att landet måste göra upp med det som kallas för russofobi. Det sannolika är att Frankrike som en av de tunga aktörerna i EU så småningom istället lägger kraften på fredsförhandlingar med Ryssland. Och Macron kommer också att liksom flera andra västländer som Storbritannien, Tyskland och Italien hitta en överenskommelse med USA. Vem kommer att tala om de 800 miljarderna euro om ett år?