Konflikten med Algeriet om terrorister

• februari 24, 2025
• Tomas Lindbom
• no comments

Häromdagen drabbades Frankrike av ännu ett terrordåd, denna gång i Mulhouse i östra Frankrike. En terrorist med rötterna i Algeriet dödade en man och skadade flera, bland annat några poliser, vid en attack som han genomförde med kniv.

Detta är det fjärde dådet av terrorkaraktär på ett år i Frankrike men det första som resulterat i att ett offer dödats. Dådet väcker starka känslor i Frankrike. De franska myndigheterna har vid tio tillfällen begärt att få utlämna mannen till Algeriet men den algeriska regeringen har vägrat att ta emot honom. Mannen har av juridiska skäl inte kunnat hållas fängslad i Frankrike och därför givits möjlighet att genomföra terrorattacken.

De fransk-algeriska relationerna är dåliga. Samtidigt talar inte regeringen med en tunga. Läget är komplicerat eftersom denna regering består av flera partier som sinsemellan har skilda tendenser när det gäller hur hårt terrorism kan bekämpas utifrån lagliga aspekter. Hur långt är det möjligt att gå för att låsa in personer som uppenbarligen är radikaliserade och som polisen vet kan komma att begå terrorhandlingar? Vilka nya lagar kan instiftas för att underlätta för denna typ av brottsbekämpning?

Inrikesministern heter Bruno Retailleau och representerar högerpartiet Republikanerna. Han har uppenbarligen ett starkt folkligt stöd för en hård linje och nu talas det om att han, i det fall han inte får befogenheter för att hårdare bekämpa terroristerna i landet, kommer att avgå. Det skulle förstås bli ännu ett tungt slag mot president Macron och de partier som representerar mitten i fransk politik. Det blir ett tungt slag också för premiärminister François Bayrou som under ett par månader relativt framgångsrikt lyckats hålla ihop sin regering. Det skulle också gynna Nationell Samling. Dess ledare Jordan Bardella kräver nu att inga visa överhuvudtaget ska utfärdas till algerier med önskan att bosätta sig i Frankrike.

Vänsterpartiet Det okuvade Frankrike har en annan uppfattning. Manon Aubry som representerar detta parti i Europaparlamentet och ofta uttalar sig i inrikespolitiska frågor anklagar inrikesministern för främlingsfientliga tvångstankar och att hans agerande än en gång lägger skulden  på alla fransk-algerier som bor i Frankrike.

Frankrikes regering kan i bästa fall komma överens om en gemensam linje i bekämpandet av terrorism men hindras av hur relationerna med ett land som Algeriet ska skötas på bästa sätt. Det senare är framförallt president Macrons huvudvärk. Den stora splittringen finns däremot i befolkningen och bland partierna som representerar så skilda grupper som muslimska invandrare från Nordafrika och de fransmän som bott i landet sedan generationer. Den senare gruppen, som sannolikt uppgår till två tredjedelar av befolkningen, har liten eller ingen förståelse för att terrorister inte skickas bort från Frankrike och/eller låses in i fängelser för lång tid. Terroristfrågan i dag är inte lika enkel att opinionsmässigt lösa som 2014 när de flesta fransmän gick ut och demonstrerade för satirtidningen Charlie Hebdo efter terrorattacken där eller tog starkt avstånd från det brutala dödandet av oskyldiga människan i nattklubben Bataclan och på fotbollsstadion Stade de France. Eller mot attacken av judar i en kosherbutik i en annan del av Paris. Mycket vatten har runnit i Frankrike på tio år när det gäller synen på  terroristattacker. Murarna mellan befolkningsgrupperna och partierna växer sig allt högre.