Antagningsprov till högskolor – på väg att försvinna?

• januari 6, 2010
• Tomas Lindbom
• 7 comments

I morse uppträdde högskolan Sciences Pos rektor Richard Descoings i en radiodebatt på France Inter. Frågan rörde värdet av antagningsprov till de franska högskolorna, de så kallade grandes écoles som är det statliga utbildningssystemets kronjuveler. Här utbildas blivande presidenter och ministrar liksom blivande företagsledare för de största franska företagen.

Richard Descoings har rört om i den franska utbildningsdebatten genom att öppna sin egen elitskola för ungdomar med bakgrund i utsatta förortsområden. Dessa ungdomar har antagits på ansökningshandlingar och inte på de vanliga inträdesproven, så kallade ´concours´, som övriga sökande får genomgå. I debatten i morse ifrågasatte han öppet värdet av dessa prov utan att för den skull vilja avskaffa dem.

Problemet med dessa ´concours´ är, menar Richard Descoings, att de kandidater som lyckas bli antagna till den elithögskola de sökt egentligen bara bevisar en sak; att dessa ungdomar vet hur man förbereder sig för att klara provet. Deras framgångsrika resultat i provet säger döremot väldigt lite om hur lämpliga dessa kandidater är för utbildningen och för de högkvalificerade arbeten som de ska förbereda sig för genom sina studier.

För några år sedan skapade Descoings en master of public affairs inom Sciences Po. Denna MPA är tänkt att utbilda en elit från hela världen som med sina diplom ska kunna göra karriär i hela världen  inom den privata och den offentliga sektorn och för arbeten inom NGO. Antagningarna till denna prestigefyllda mastersutbildning sker genom att en jury går igenom alla sökandes ansökningshandlingar och väljer ut de femtio bästa.

Antagningsbestämmelserna för MPA måste vara ett slag i ansiktet på den gamla och ingrodda föreställningen i Frankrike om att rättvisa bara skipas om antagningen sker genom prov. Antagligen vill Descoings visa att dessa concours inte bara säger lite om varje kandidats lämplighet att gå igenom utbildningen. Den befäster också den sociala snedrekryteringen genom att de kandidater som kommer från överklassmiljöer har lättare att klara uppgifterna i provet. Dessa prov handlar i stor utsträckning om den så kallade ´culture generale´ som omhuldas i den franska bildningstraditionen. Allmänbildning skulle vi säga i Sverige och den allmänbildningen står i linje med de bildningsideal som överklass och bourgeoisin odlat framförallt i Paris innerstad under de senaste två hundra åren. Inte konstigt att de studenter som slutligen tar plats i lärosalen i de stora elitskolorna ofta känner varandra från gymnasietiden