Elitskolan ENA försvinner – kanske

• april 8, 2021
• Tomas Lindbom
• no comments

I dag upprepade President Emmanuel Macron det löfte han gav i valrörelsen och upprepade under den svåraste krisen med de gula västarna; elitskolan Ecole nationale d´administration (ENA) ska läggas ner. Frågan är om den kommer att göra det och hur den i så fall återskapas i ny form.

ENA grundades strax efter andra världskriget. En skola som skulle bygga på ren meritokrati. De bästa i landet, de mest dugliga för hög statsförvaltning, skulle formas i en skola. Diplomerade skulle dessa ungdomar sedan garanteras de främsta posterna inom de finaste statliga institutionerna – på livstid. Bara de bästa; inte som före kriget bara de vars fäder eller i något fall mödrar varit ministrar och själva tillhört eliten.

I början, kanske under femton år, blev det en förändring till det bättre. Därefter har kritiken mot skolan ökat men ingenting har egentligen hänt. I ett så hierarkiskt land som Frankrike tar det inte många år innan samma sociologiska urval sker i en institution. I dag kommer eleverna återigen från de mest besuttna sammanhangen i landet.Skolan är öppen för alla men den som har kontakterna, kan koderna, skriver inträdesproven med rätt vokabulär och rätt tankar kommer att gynnas.

Macron har insett att avståndet mellan eliten och folket är ett stort demokratiskt problem i Frankrike. Men han kommer att stöta på motstånd om han försöker ändra på ordningen. Han är ju dessutom själv en så kallad enarque. Han är omgiven i sin stab av andra med samma utbildning. Nicolas Sarkozy lovade i sin valrörelse 2007 att lägga ner ENA. Han fick backa. Samma löfte gav Francois Hollande 2012. Han lyckades inte heller. Varför skulle Macron komma att lyckas?

Många säger också med rätta att maktstrukturen i Frankrike inte kommer att ändras om ENA läggs ner. Det blir en symbolhandling utan verkliga konsekvenser. Hela maktsystemet  måste i så fall förändras och hur ska det gå till? Det finns en utredning, framlagd internt förra året, som förespråkar en längre högskoleutbildning med nya huvudmän. Grundfrågan blir ändå: Hur ska framtidens statstjänstemän och höga politiker bättre spegla befolkningen i stort? En tanke har varit att låta en del av platserna på skolan besättas av studenter från andra miljöer men hur ska det ske på ett rättvist sätt? Och hur behandlas de på skolan när de väl är antagna? Det är inte svårt att räkna ut att en rad spänningar kommer att uppstå. Social utjämning med konstgjord andning brukar inte hålla särskilt länge.

ENA är ett problem eftersom, för det första, det franska folket i så stor utsträckning tappat förtroendet för denna elit.  De gula västarna var ett uttryck för denna misstro och den minskade inte efter alla demonstrationer, våldsutbrott och stora tal från olika håll i samhället. För det andra är eliten  avkopplad från så kallat vanligt folk; vet inte hur människor lever och har svårt att organisera reformer som löser adekvata samhällsproblem.

Det är ett år kvar till nästa presidentval. En hypotes är att Macron genomför en kosmetisk förändring av ENA: lägger ner skolan och ersätter den med något som förefaller mer i takt med tiden. Eller så lovar han att lägga ner skolan om han blir omvald. Det är många som tror att han lika lite som sina företrädare i Elyséepalatset förmår förändra maktstrukturen i den högre franska statsförvaltningen.