Macron talar till folket

• november 27, 2018
• Tomas Lindbom
• no comments

I dag tisdag talade Emmanuel Macron framför framför Elyséepalatset i en timme om sin miljö- och klimatpolitik men kom också förstås in på det utbredda sociala missnöje som råder i landet och som främst under de senaste veckorna burits fram av les gilets jaunes, de gula västarna. Han förmådde inte övertyga de kritiska och de gula västarna kommer att fortsätta sina aktioner på vägarna runt om i landet.

Den franske presidenten sökte lugna alla upprörda fransmän som anser att hans politik enbart gynnar de rika i samhället och som förväntar sig snabba åtgärder för att minska skattebördan och ge förutsättningar för ökad köpkraft. Dessa två krav är de centrala från vanligt folk i kombination med kravet att höja förmögenhetsskatten för de rika. Klyftorna växer mellan fattig och rik och det löses med en bättre fördelning av skattebördan, menar denna röststarka grupp. Gilets jaunes kan bestå av ett par hundra tusen medlemmar som satt på sig sina gula västar och uppträder på tusentals motorvägsavfarter och andra vägkorsningar för att visa upp sig och sina krav. Missnöjet i Frankrike är så oerhört mycket större. Fortfarande lär närmare 80 procent av befolkningen anse att de gula västarnas aktioner är motiverade.

Macrons tal handlade mer om hans planer på att vrida landet i mer miljövänlig riktning. Han redogjorde för ett program som ska befria Frankrike från fossila bränslen senast 2050 och han presenterade också sitt mål att senast 2035 nå ner till 50 procent energiförsörjning via kärnkraft.

Macron vill skapa mer av samtal mellan stat, regioner, kommuner, parter på arbetsmarknaden och fria organisationer som de gula västarna. Han talar om en ny metod för att lösa samhällsproblem och uppmanar alla aktörer att inom tre månader skapa förutsättningar för sådana samtal. Hans förslag bygger på en vision han har om att söka ena landet. Alltför många organisationer med olika intressen agerar fritt utan att söka samverka med andra och skapa gemensamma lösningar. Det låter som om han inspirerats av länder i norra Europa och det vet vi att han också gjort till stor del. Frågan är om detta ens är begripligt för fransmännen. De missnöjda befolkningsgrupperna förväntar sig inte samtal utan resultat. De vill uppnå bättre villkor och de kräver att regeringen och presidenten tar flera steg tillbaka. Samtal och kompromisser har inte varit modellen för detta land. Missnöjet över dåliga löner, hög arbetslöshet, låg köpkraft och mycket annat under lång tid  borde kanske leda till frågan om det vore vettigt att pröva en annan modell för att lösa samhällsproblem. Ack, en sådan tanke kan formuleras vid en dator men alla vet att det sannolikt inte kommer att kunna realiseras i verkligheten.

Min känsla efter att ha lyssnat på Macrons tal är tvivel på hans förmåga att lösa denna kris. Det innebär inte att han tvingas att ge upp. De demonstranter som ropar på hans avgång kommer att bli besvikna. Men sannolikt kommer inte samtalen som han vill få igång mellan alla berörda institutioner och organisationer att leda särskilt långt. Missnöjet kommer att fortsätta och det som Macron kan göra är att skjuta upp eventuella våldsamma aktioner och revolter. Det fattiga Frankrike i de små byarna och de mindre städerna startar ingen revolution. Regeringen kommer att sätta in vissa insatser för att förbättra infrastrukturen i dessa områden , ge vissa skattelättnader och ge vissa bidrag för att lugna vreden ett tag. Regeringen kommer att göra precis det som behövs för att hålla landet ifrån öppna, fysiska oroligheter. Frankrike är och lär förbli ett klassamhälle. Genom stimulanser till näringslivet kommer också regeringen sannolikt att lyfta ekonomin till en något högre nivå som inte bara kommer att  ge de mer välmående en bättre ställning. Macron har ett offensivt program för en liberalisering av ekonomin och ett utnyttjande av frihandelns fördelar för tillväxt.

De gula västarna är fortfarande en svagt organiserad rörelse. Den har ingen klar ledning, ännu inget program och vill absolut inte kopplas ihop med partier eller fackliga organisationer. Det senare är både en fördel och en nackdel. Fördelen är att detta ställningstagande svarar mot folkets starka motvilja mot alla traditionella institutioner och organisationer. Nackdelen är att de gula västarna riskerar att brytas ner i konkurrerande grupperingar efter ett tag. Som det brukar heta.”Grisen har inget liv efter jul”. Snart är det julfirande i Frankrike. Kommer de gula västarna överleva in på det nya året? Kanske men troligen inte. Rörelsen behöver skapa en starkare struktur för att kunna bestå under en längre tid och bli en opinionsmässigt stark aktör in på nästa år.