Christophe Castaner säkert kort som ny inrikesminister

• oktober 17, 2018
• Tomas Lindbom
• 1 comment

Det blev en väntad större ommöblering av den franska regeringen men den dröjde fjorton dagar efter den förre inrikesministern Gérard Collombs dramatiska avgång. Christophe Castaner är namnet på den nye inrikesministern och samtidigt fick också regeringen några nya ansikten som kan prägla dess profil och möjligen göra den lite starkare än tidigare. En ny kulturminister och en tung minister för regionalpolitiken.

Christophe Castaner är en av de trognaste politikerna kring Emmanuel Macron. Han fick rollen förra året som ledare för partiet La République en Marche! Det är han som i princip tagit den skapelse som Macron formade ett år före presidentvalet och som fram till och med valet var en rörelse och gjort den till ett parti. Castaner har också suttit i regeringen och haft rollen som dess talesperson. Han är tidigare socialist. En gedigen person, förefaller det, med god politisk erfarenhet. Det kan behövas i en regering och i ett parti som i hög utsträckning men också medvetet består av personer sprungna ur näringslivet och olika fria organisationer.

Franck Riester är namnet på den nya kulturministern. Han kommer från Republikanerna men blev utesluten ur detta parti i oktober förra året. Han hade nämligen tillsammans med några andra ledamöter i nationalförsamlingen bildat en undergrupp med namnet ”Agir” som betyder ”handla”. Denna gruppering har positionerat sig i mitten av det politiska landskapet och Riester har länge stört Republikanernas ledning med en egen självständig och mer liberal hållning. Nu blir han alltså kulturminister med goda kunskaper inte minst inom området media.

Jacqueline Gourault är namnet på den nya ministern för regionala frågor. Hon representerar det lilla centerpartiet MoDem, skapat av Francois Bayrou, bland annat presidentkandidat i flera val och under en kort tid justitieminister i Macrons eller rättare sagt hans premiärminister Edouard Philippes regering. Gourault anses mycket kompetent i dessa för Macron allt viktigare frågor kring regionalpolitik. Hon är också väl bevandrad i den politiska världen med sina år i senaten, den del av parlamentet som väljs i indirekta val.

Den nya regeringen har i stort sett samma balans mellan höger och vänster. Däremot kan det sägas att mitten har stärkt sin ställning, inte minst genom Jacqueline Gouraults nya uppdrag som minister för regionala frågor. Macron har förlorat två tunga ministrar på kort tid, Gérard Collomb och förre miljöministern Nicholas Hulot. Frågan är om regeringen försvagats. Jag tror inte det. Hulot var ett trumfkort att ha med. Han var och är en megakändis genom sitt starka inflytande inom miljöområdet men han var sannolikt ingen stark minister. Det har också riktats kritik mot Collombs bristande effektivitet som inrikesminister. Kanske är till och med den nya regeringen vassare än den gamla. Låt oss se tiden an!