Högern segrade i senatsval i Frankrike
Högern segrade i senatsval i Frankrike https://www.lindbompafranska.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Tomas Lindbom Tomas Lindbom https://secure.gravatar.com/avatar/6030df7f1d0fd0568f08062819468dde?s=96&d=mm&r=gDet franska parlamentets består av två kamrar, nationalförsamlingen och senaten. Nationalförsamlingen (577 ledamöter) väljs normalt vart femte år i direkta val, senast i juni månad när Emmanuel Macrons La République en Marche segrade stort. Senatens ledamöter (348 för närvarande) väljs på ett sexårigt mandat där halva kammaren förnyas vart tredje år. Valen sker i indirekta val där valkollegierna består av representanter för de olika lokala och regionala territorierna runt om i landet. Halva senaten blev föremål för omval igår söndag och gav högern en stärkt ställning.
Senaten får trots valet en helt annan sammansättning än nationalförsamlingen. Republikanerna behåller sin majoritet och går framåt i valet. Socialistpartiet har en mycket starkare ställning än i nationalförsamlingen medan Macrons parti La République en Marche endast har 18 stolar i kammaren
Senaten ifrågasätts ibland i den franska politiska debatten. Många anser att folkviljan ska slå igenom direkt i val som i Sverige sedan tvåkammarriksdagen avskaffades i ock med valet 1970. Andra menar att det är viktigt att balansera den spontana folkviljan med en kammare som förnyas långsammare och senatens försvarare menar också att denna kammare ger stöd för ett lokalt och regionalt inflytande som behövs i ett starkt centraliserat land som Frankrike.
En förklaring till Macrons partis svaga resultat är att detta parti ännu inte hunnit få tillräckligt med genomslag i de lokala och regionala folkförsamlingar ur vilka elektorerna till senatsvalen väljs. Den eftersläpning som är själva idén med en kammare av senatens modell fungerar alltså, denna gång till förtret för Macron.
Senaten har i princip samma roll i granskningen av regeringars propositioner som nationalförsamlingen. Däremot har senaten inte rätt att lägga fram misstroendeförklaringar mot regeringen.
Macron kan få problem med senaten i frågor där han står nära vänstern. Hittills har han ett gediget stöd som i frågan om arbetsrättsreformen och han kommer också att stöttas i den känsliga frågan om pensionsåldern.
- Posted In:
- Politik
Tyrgils Saxlund
Det var väntat eftersom republikanerna hade framgångar i senaste lokalvalen, vilket f ö även FN hade. Macrons parti fanns inte då. Nu får han vänta på framgång till nästa lokalval, som lär dröja ett tag.
Jag tillåter mig att göra ett antagande om det valet: jag tror inte Macron då kommer att ha samma framgång som vid årets val till nationalförsamlingen. Och detta av flera skäl, som inte behöver utvecklas för läsarna av denna blogg.
Behöver ett land en senat (första kammare)?
Socialdemokraten Tomas borde tycka det, eftersom vår första kammaren, efter att länge ha garanterat högerns inflytande, senare kom att garantera socialdemokraternas makt över riket. USA har som bekant ett annat system, beroende på att de består av delstater. Representanthuset väljs (i princip) efter befolkningsunderlag, medan senaten med två ledamöter per delstat ger senatorerna mycket varierande röstunderlag.
Är det bra eller dåligt med en första kammare? Som ung träffade jag ofta ledamöter från både andra och första kammaren och gjorde den erfarenheten att de skilde sig, ofta till första kammarledamöternas fördel. I första kammaren satt politiker av ett slag som vi tyvärr inte har längre i riksdagen. En första kammare med vissa tydliga uppgifter kan nog vara ett bidrag till ett lands lands politiska stabilitet.