Affären Francois och Penelope Fillon

• januari 27, 2017
• Tomas Lindbom
• 1 comment

Francois Fillon vann överlägset högerns primärval i november. Han lockade merparten av de väljare som röstade (totalt närmare 2,5 miljoner i andra valomgången) med ett program på samma gång värdekonservativt i försvaret av den franska och västerländska identiteten och ett ekonomiskt program som innehöll liberala inslag som gick längre än politiker i detta land brukar lyfta fram. Fillon vann också röster på sin personlighet. Soignerad, lågmäld, korrekt. Inga lik i garderoben, sas det. Han inkarnerade motsatsen till förre presidenten Nicolas Sarkozy.  Så kom dråpslaget i onsdags när satirtidningen Le Carnard enchaîné avslöjade något som få personer verkar ha känt till. Affären med hustrun Penelope och påståenden att hon lyft åtskilliga hundratusen euro från staten för ett assistentuppdrag till sin man och till en annan parlamentsledamot. Pengar som hon skulle ha kvitterat ut utan att ha arbetat. Un emploi fictif som termen lyder i Frankrike.

Som alla affärer i Frankrike finns det en juridisk och en moralisk sida. Tillsammans skapar de en politisk affär. Det är alltså logiskt att denna som andra affärer parallellt spelas upp i media och i olika juridiska instanser.

Det är inte olagligt att som parlamentsledamot anställa politiska sekreterare, inte ens den egna partnern, för att underlätta arbetet. Dessa politiska sekreterare kan sitta i nationalförsamlingen eller arbeta i parlamentsledamotens egen valkrets. De kan vara en eller flera men totalt betalar staten inte ut mer än drygt 9 000 euro per månad enligt dagens tariffer. Det flesta påstås ha mellan 2 000 och 3 000 euro men några har säkert mer. Arbetsuppgifterna skiftar men många gör grundliga utredningar och skriver motioner och tal åt sin arbetsgivare.

Det märkliga med Penelope Fillon är att hon varit betald av sin man utan att hon varit synlig i någon av parlamentets kamrar. Utbildningsministern i Fillons regering 2007-12, Valerie Pecresse, sa i radio häromdagen att hon inte visste att Penelope arbetade åt sin man. Hustrun har inte heller varit känd i Fillon valkrets. Däremot har hennes arvodering legat långt över normallönen, de sista åren kring 6 000 euro enligt uppgift.

Det finns en rad oklarheter i denna affär som nu har stått i centrum för det inrikespolitiska intresset i tre dagar. Hon är känd för att vara mycket diskret och hållit sig borta från medierna. Hon har några gånger i korta tv-intervjuer förklarat att hon inte alls sysslar med politik. Det rimmar illa med att hon i åtskilliga år varit det vi i Sverige skulle kalla politisk sekreterare åt sin man.

Hon har dessutom uppburit ett arvode för att ha upprätthållit en tjänst på en känd litterär tidskrift i Paris vars ägare känner familjen Fillon. Chefredaktören under den aktuella perioden, 2012-13, säger däremot till journalister att han aldrig träffat Penelope Fillon.

Rent juridiskt ska det bevisas att Penelope Fillon har haft en fiktiv tjänst, det vill säga uppburit lön av staten utan att arbeta. Hennes man har lovat att visa upp dokument som bevisar att hon verkligen gjort skäl för sin höga lön. Annars är det att betrakta som ett brott. Då kommer en förundersökning att påbörjas mot Francois Fillon som har varit hustruns arbetsgivare.

Den moraliska och därmed politiska delen av affären är förstås minst sagt besvärande för högerns presidentkandidat. Affären spetsades till igår kväll när Fillon i tv-kanalen Tf1 sa att han drar sig tillbaka som presidentkandidat om en åklagare på allvar drar igång en förundersökning.

De flesta affärer brukar inte resultera i att den ifrågasatta politikern tvingas lämna sin post eller kandidatur. Affärer uppstår och försvinner med jämna mellanrum, särskilt i valtider. Väljarna är vana vid dessa affärer och de brukar bara leda till ett ökat folkligt förakt för den så kallade eliten. Undersökningar visar att de senaste åren anser 82 procent av väljarkåren att politiker är generellt sett korrupta.

Fillon har däremot till skillnad från många andra politiker profilerat sig som en hederlig man. Många högerväljare röstade på honom i primärvalet just av den anledningen. Nu blir fallet stort och det kan leda till att han tvingas ge upp sin kandidatur.

Min första reaktion på affären ledde mig till slutsatsen att denna affär som de flesta andra inte leder till att i detta fall Francois Fillon måste lämna sin kandidatur. Som affären nu utvecklas finns det anledning att tro att detta fall kan bli undantaget som bekräftar regeln. Allt beror på om Fillon kan visa upp dokument som övertygar åklagarna om att hans hustru verkligen arbetat som politisk sekreterare. Hon som alltid sagt sig vara politiskt ointresserad. Frågan är om några bevis i form av mejlkorrespondens och ett och annat PM kan minska den skada moraliskt som presidentkandidaten åsamkats. Och hur ska partiet Republikanerna hantera en situation tre månader före valet om deras kandidat drar sig tillbaka?