Socialistpartiet på väg mot sammanbrott

• juli 5, 2016
• Tomas Lindbom
• no comments

Det franska socialistpartiets dagar är sannolikt räknade. Sprickan i en vänsterfalang och en socialliberal falang har fördjupats under det senaste året. Hollandes förslag om att införa lagen om att utesluta misstänkta terrorister från franskt medborgarskap och arbetsrättslagen har spätt på tidigare konflikter till den grad att det är svårt att avvärja ett sammanbrott för partiet.

Våldet kring politiska möten har ökat dramatiskt under våren och sommaren. Ungdomar med huvor som kastar sten och sätter bilar i brand under de fackliga organisationernas demonstrationer har vi sett tv-bilder om. Nu är det omöjligt för såväl president som premiärminister att röra sig i landet utan oerhört starkt säkerhetsskydd. Interna partimöten med Valls har slutat i att polisen tvingats släpa ut medlemmar i Socialistpartiet ur salen under Valls tal. Deras uppträdande har helt förstört mötena.

Socialistpartiets generalsekreterare har beslutat att inställa partiets sommaruniversitet som skulle ha hållits i augusti i Nantes. Det är en gammal tradition att varje år hålla dessa möten där partivänner diskuterar politik, deltar i seminarier och umgås. Risken för våldsamma attacker från såväl extremvänstern som de egna partivännerna är för stor för att våga genomföra denna stora populära konferens.

Bedömare tror att Manuel Valls nu är inställd på att söka bilda ett parti som samlar den socialliberala delen av PS och centern och att denna gruppering ska försöka bära fram honom till presidentskap 2022. Det skulle i så fall innebära att stora delar av PS blir kvar och möjligen förenas med Parti de gauche (=Vänsterpartiet) som leds av Jean-Luc Mélenchon. Risken finns ju också att splittringen blir ännu större. Det skulle innebära tre, fyra grupperingar från Valls och till Vänsterpartiet. Vem vet vad ekonomiminister Emmanuel Macron gör. Han har redan bildat rörelsen ”En marche” (=På väg). Valls och Macron kan inte samsas trots stora likheter politiskt. De är två tuppar som båda vill bli presidenter 2022. Och det är föga troligt att en del vanliga mittensocialister av typen Martine Aubry vill förena sig med en vänsterpartist som Mélenchon.

Hollandes mandatperiod har verkligen stökat till det för vänstern i Frankrike. Varför det blivit så här kräver mer reflektion och distans till händelserna. Hollandes har förstås ett ansvar i detta men också alla de adrenalinstinna politiker som ständigt agerar utifrån sina personliga karriärintressen.

Arbetsrättslagen antogs i nationalförsamlingen i dag för andra gången och ska nu kunna signeras av presidenten. Den antogs utan omröstning i enlighet med den speciella lagparagrafen 49:3 som infördes av General de Gaulle. Regeringen kunde inte lita på att den egna socialistmajoriteten skulle rösta för dess förslag utan tvingades till denna extraordinära  åtgärd. Samtidigt genomförde CGT, den radikala fackliga organisationen, sin tolvte demonstration på gatorna i Paris och i andra städer mot denna lag.

Frankrike går till sin sista sommarledighet innan valet genomförs nästa vår. Det kommer att bli en mycket het politisk höst. Mycket kommer att hända som vi inte i dag kan förutse. Vi vet inte vilka som kommer att kandidera för de olika partierna. Vi vet inte vilka spänningar som kommer att framträda på den sociala scenen. på gatorna. Vi vet ingenting annat än att det kommer att bli hett och kanske bitvis också våldsamt och obehagligt.