Alla dessa presidentkandidater…

• april 22, 2016
• Tomas Lindbom
• no comments

Nu är de ett tjugotal som anmält intresse för att blir president i Frankrike 2017. Det kan låta som om demokratin lever och att folket får välja mellan många kandidater med olika program. Snarare rör det sig till stor del om  programlösa kandidater som hoppas stärka sina egon och profilera sig för kommande regeringsbildningar som tar chansen.

Det är ett år till nästa presidentval men de är redan många som anser sig kallade till en valkampanj. Den senaste i raden är Rama Yade som var minister i Sarkozys regering, tillhörde Parti Radicale men är i dag utesluten ur detta parti och verkar, enligt Le Monde, även sakna ett politiskt program att gå till val på.

Frankrike är ingen parlamentarisk demokrati utan har en konstitution som bygger på en stark presidentmakt. Statschefen väljer premiärminister och i realiteten regering även om presidenten utser dess ledamöter formellt på uppdrag av premiärministern. Presidenten har enligt konstitutionen vittgående befogenheter. Presidenten kan upplösa parlamentet, utlysa nyval, besluta om folkomröstning. Presidenten kan dessutom genom sin premiärminister besluta om att propositioner som har svårt att få majoritet i parlamentet kan trumfas igenom utan omröstning.

Det är alltså ingen liten post som dessa hittills tjugo kandidater drömmer om. Fast lyckligtvis har franska folket tillräckligt med omdöme för att inte rösta på en kandidat som saknar ett substantiellt program eller saknar stöd hos något parti eller annan rörelse i befolkningen. Rama Yade, som är en klok person i många avseenden men helt verklighetsfrämmande i sina politiska ambitioner, kommer inte att bli president. Däremot kan hon ställa till det för mer seriösa kandidater som befinner sig i samma politiska fält som hon. Hon kan alltså försvaga för icke-socialistiska kandidater som befinner sig i den politiska mitten.

Ett större antal av högerns och mittens kandidater ställer upp i primärval i november för att hitta en gemensam kandidat som ska utmana den sittande presidenten Francois Hollande om han nu slutligen bestämmer sig för att ställa upp och utmana Marine Le Pen.

Det stora intresset inför valet knyts i dag till de personer som sitter i regeringen och skulle kunna utmana Hollande. Främst handlar det om premiärministern Manuel Valls och ekonomiministern Emmanuel Macron. De är starka och relativt populära, i alla fall populärare än presidenten själv. Macron har börjat röra på sig och ingen vet hur han slutligen gör. Kommer han att satsa på att bli president 2017? Det förefaller vara ett riskprojekt för honom. Han borde vänta och han har tid. Han är 38 år och ganska ny i politiken. Men han är samtidigt oerhört karriärsugen och blivit lite av en golden boy inom regeringen och den moderata vänstern. Manuel Valls har nog också tänkt sig att bida sin tid och satsa på 2022 års presidentval. Men han kan oroas av Macrons ambitioner. Han vill inte bli akterseglad av Macron, Sitta kvar i båten när Macron ger sig ut på valturné och erövrar vänsterns väljare.

De är tjugo och kommer att bli minst trettio kandidater i presidentvalet. Kvar står ändå ett litet fåtal när vi går in i valrörelsen 2017. Marine Le Pen, en höger- och mittenkandidat som väljs i primärvalet i november, troligen någon av kandidaterna Nicolas Sarkozy, Alain Juppé och Bruno Le Maire samt några kandidater till vänster om Socialistpartiet som en vänstersocialist, en grön kandidat och några trotskister. Den stora frågan är om Francois Hollande ställer upp för omval. Om inte, vem blir det då? Macron eller Valls?