Hollande backar om terroristlagar

• mars 30, 2016
• Tomas Lindbom
• 1 comment

I dag har Francois Hollande meddelat att han drar tillbaka två viktiga förslag till tillägg i konstitutionen som rör terroristhoten mot Frankrike. Det ena förslaget var att skriva in en rätt att förlänga undantagstillstånd i landet. Det andra om att kunna avskaffa medborgarskap för terrorister med dubbla nationaliteter.

Förslagen till ändringar i konstitutionen kom i Hollandes tal till den samlade kongressen i Versailles några dagar efter 13 november-attentaten. Då möttes hans förslag med långa applåder från alla närvarande senatorer och deputerade i nationalförsamlingen, det vill säga alla folkvalda i de två husen i det franska parlamentet. Det gick bara någon vecka och sedan började konflikterna spira i båda de stora partierna. Vänstern splittrades av ideologiska skäl. Många ledamöter inom Parti Socialiste (PS) ansåg att förslaget stred mot folkrätten. Inom högern fanns samma kritik, särskilt från några av partiets främsta jurister, men också invändningar som kan tolkas som uttryck för fransk opposition i alla lägen: Det gäller att som opposition aldrig godkänna ett förslag ifrån majoritetssidan.

Debatten har rasat i fyra månader och allt har pekat mot att det som enligt konstitutionen måste ske inte skulle ske. Konstitutionen kräver att båda husen, senaten och nationalförsamlingen, i konstitutionella ändringsförslag måste vara överens om presidentens utgångstext. Det gick inte att få till stånd. Nationalförsamlingen godkände texten men inte senaten.

Det gick inte heller att få till stånd enighet kring att en längre period av undantagstillstånd skulle kunna skrivas in i författningen.

Francois Hollande står som den store förloraren även om han skyller på oppositionen och delvis med all rätt. Detta var till sin inriktning ett högerförslag men högern ville inte ge landets socialistiska president det stöd han behövde ha. Det är nu bara tretton månader kvar till nästa presidentval och till ett val till nationalförsamlingen som följer kort därefter. Hollande ville bredda till höger i en fråga där han trodde sig få stöd. Han ville säkert visa att han var hela folkets president i tider av oro kring terrorismen. Han har fått backa.

Hollande har dessutom på samma gång splittrat vänstern än mer. Han har genom dessa förslag till nya författningslagar ytterligare undergrävt förtroendet hos sin egen vänsterflygel och övriga partier på vänsterkanten.

Häromdagen publicerade Le Mondes politiska reporter David Revault d´Allonnes en analys i tidningen som pekade på att Hollande tappat sin förmåga att läsa av stämningarna i landet. Han begår i dag taktiska misstag som han inte alls varit känd för tidigare. Tvärtom har Hollandes bästa gren varit politisk strategi och taktik. Nu trampar han gång på gång i galen tunna, nu senast med dessa lagförslag. Men det finns mycket att peka på. Han får sällan igenom sina förslag utan att ändra i dem eller ta hjälp av en märklig paragraf i konstitutionen (49:3) som ger regeringen rätt att driva igenom lagförslag utan votering. Oppositionen kan väcka misstroendevotum mot regeringen men annars inget göra. Flera gånger har Hollande och hans premiärminister använt sig av denna paragraf i trängda lägen. Vad värre är; hans förslag väcker ingen känsla av trygghet eller uppskattning i den allmänna opinionen. Han inger inte förtroende som landets president.

David Revault d´Allonnes i Le Monde menar att de fyra åren i Elyséepalatset har förändrat Hollande. Han har blivit alltmer innesluten i palatset, tappat kontakten med världen utanför. Kort sagt: Han förstår inte längre vad som händer i det land han är satt att regera. Revault d´Allonnes citerar vänner och kollegor som pekar på exempel i den riktningen. Det hela får en utomstående att tänka på kungarna av Guds nåde i Versailles på 1600- och 1700-talen. Eller som drottning Marie Antoinette sa: ”Har människorna inget bröd att äta? Men ge dem då tårtor istället.”

Det franska folket har hela tiden frågat sig vad dessa lagförslag har kunnat göra för att bekämpa terrorismen. Ingen har väl något bra svar. Hollande har satt sig i en mycket besvärlig situation. Majoriteten av befolkningen misstror honom än mer, den politiska vänstern är i uppror. Som vanligt står Marine Le Pen lite utanför och tar sig rätten att utan ansvar ge en form av slutgiltig dom. ”Hollandes politik innebär det totala politiska misslyckandet.”