Rädslan som höjer krigstemperaturen

• mars 10, 2025
• Tomas Lindbom
• no comments

Europa surrar av tankar. Människor bubblar av känslor. Det handlar förstås om världsläget, åtminstone i vår del av världen. Vart leder politikers och opinionsbildares uttalanden? Det finns anledning för dem som har makten över människors känslor och som kan påverka förutsättningarna för befolkningars politiska och militära handlingar att fundera igenom hur processen från fred till krig ser ut och om denna process enbart är av godo.

Frankrike är alltid föredömligt i meningen att de mänskliga frågor som finns närvarande i alla politiska och militära konflikter lyfts fram och begrundas. Många frågar sig följande: Vad innebär till exempel en presidents tal till nationen för hur medborgarna kommer att agera på kort och lång sikt? Väcker hans uttalanden rädsla får det förstås konsekvenser. Han måste som många andra ledare fundera över effekterna av varje uttalande.

Emmanuel Macron spelar på rädslan och han gör det sannolikt för att nå resultat, det vill säga en ökad benägenhet hos franska folket att följa honom som ledare. Blir jag som medborgare rädd söker jag mig sannolikt till någon som förefaller ha makt och som jag hoppas kunna känna tillit till. I Frankrikes fall är skepsisen till ledarna alltid närvarande hos många av medborgarna. Men visst påverkades fransmännen av att Macron talade om kampen för att hindra covid att sprida sig i landet som ett krig. Han lyckades med detta höjda tonläge att få ett bråkigt och oppositionellt folk att böja sig på ett sätt som faktiskt förvånade omvärlden. I efterhand frågar sig en del om detta var rätt strategi. Det slet hårt på människornas psyken med den instängdhet som presidentens åtgärder ledde till. Dessutom har covidbekämpningen ytterligare försämrat landets ekonomi.

Nu talar han igen i termer av krig. Frågan är då om denna rädsla som hans retorik nu väcker leder till samma rädsla och samma uppställning bakom ledaren? Är Ryssland på väg att förklara krig med andra nationer inom en snar framtid? Kommer det att leda till att en fransk president skickar franska trupper till Ukraina eller ett annat land?

President Macron vill ta ledningen i Europa i det vacuum som USA lämnat efter sig. Han svingar förstås inte sitt svärd för ett krig mot Ryssland men han talar för att skicka så kallade fredstrupper till Ukraina inom kort och han öppnar för ett breddat kärnvapenparaply där flera europeiska länder ska tänkas ingå. Och stödet till EU:s så kallade stora upprustningspaket på 800 miljarder euro som i själva verket är lånade pengar till största delen. För Frankrike påminner dess del av paketet som om Macron snarare som Don Quijote i Cervantes roman svingar det mot väderkvarnarna. Frankrike är skuldsatt upp över öronen och lär få svårt att ta sitt ansvar för helheten i den europeiska upprustningen.

Ingen vet, som den politiska strategen Henri Guano konstaterade i en tv-intervju, om Macron på sikt är beredd att gå i krig mot Ryssland eller inte. Det finns anledning att fråga sig om han helt har kontroll över läget. Trump har kastat omkull gamla föreställningar om tryggt amerikanskt skydd av Europa mot Ryssland. När det stödet verkar ha dragits undan agerar bland andra Macron som om Europa står inför ett omedelbart ryskt hot och måste agera med stora åtbörder. Håller denna maktdemonstration i verkligheten? Den skapar en stark rädsla som får människor att formera sig i led bakom ledaren. Men vad gör han sedan? Ett uppskrämt folk som inser att pengarna saknas för upprustning och som även kan misstänka att EU inte har den förmågan som en enad nation att gå från fred till krig.