Regeringen får igenom budgeten

Regeringen får igenom budgeten 150 150 Tomas Lindbom

Det är ett tecken i tiden att regeringar i ett antal demokratier får svårare att skapa fungerande majoriteter för sin politik i parlamenten. Frankrike har levt under januari månad utan budget. Nu tycks det ändå som om premiärminister François Bayrou lyckas pressa igenom en sådan även om det skett efter mycket möda.

Det står nu klart att Bayrou tvingas använda sig av den kända paragrafen 49:3 i konstitutionen för att få igenom budgeten för detta år. Det innebär att beslutet tas i regeringskonseljen och inte genom omröstning i parlamentet. Dock har budgetförslaget beretts i båda kamrarna och i en särskild kommitté bestående av ledamöter från både senaten och nationalförsamlingen. Bayrou vet ändå  att han inte får en majoritet i nationalförsamlingen för detta budgetförslag och därför väljer att använda sig av 49:3.

Förslaget har föregåtts av långa och svåra förhandlingar, särskilt med Socialistpartiet som nu valt att visserligen ställa sig avvisande till budgeten men inte rösta för misstroendevotum mot regeringen. Allt handlar om det senare. Bayrou har anpassat sitt förslag så att det ska kunna vara lite mindre provokativt för socialisterna eller, rättare sagt, inte ska provocera dem att ansluta sig till de andra tre vänsterpartierna om misstroendeförklaring.

Socialisternas val att inte rösta ner regeringen är ändå ett viktigt och, på sikt, antagligen ett avgörande beslut. Jean-Luc Mélenchon, ledaren för vänsterpartiet Det okuvade Frankrike,  konstaterade kallt att Folkfronten numera bara består av tre partier, det vill säga hans eget parti, De Gröna och Kommunistpartiet. Det innebär också att socialisterna i nästa val till nationalförsamlingen inte kommer att gynnas som förra gången av att Det okuvade Frankrike drar sig tillbaka i vissa valkretsar för att ge plats åt en socialistisk kandidat. Det blir alltså spännande att se hur socialisterna agerar framöver. Vilken väg tar partiet? Kommer det att kopplas ihop med delar av mitten? Förre premiärministern och tidigare lojale macronisten Gabriel Attal har på senare tid sänt vissa signaler i en riktning vänsterut som skulle kunna leda till ett bredare reformistiskt vänsterparti. Partier bildas och upplöses med en väldig hastighet i Frankrike och inget är omöjligt. Macrons makt är bruten och hans parti utan honom saknar profil och styrka. Det är alltså helt rimligt att tänka sig att vi redan till nästa val till nationalförsamlingen, sannolikt i början av hösten har nya block. En decimerad folkfront, ett mittenvänsterparti där också förre socialistpresidenten François Hollande vill spela en roll, ett mittenhögerparti och Nationell Samling. Inget är skrivet i sten.De närmaste månaderna kommer att ge en del svar på dessa frågor.

Nationell Samling har inte bestämt sig om partiet kommer att rikta misstroende mot regeringen. Det avgörs vid ett internt möte på onsdag. Sannolikt kommer partiet inte att söka fälla regeringen, särskilt som det ändå inte kommer att lyckas. Utan Socialistpartiets röster går det inte att uppnå majoritet.

François Bayrou måste anses ha klarat sig bra i sin ambition att sitta kvar med sina ministrar ett tag till. Hur länge är skrivet i stjärnorna. Han har ingen majoritet i parlamentet och det är bara genom ett skickligt politiskt spel med långtgående förhandlingar som han kan hålla sig kvar vid makten. Snart kommer pensionsfrågan att aktualiseras på nytt och då kommer han att behöva all sin förmåga att spela de politiska korten väl. Risken för nya misstroendevota hänger hela tiden över honom och hans regering.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.