Macron har bråttom att utse ny premiärminister

• december 5, 2024
• Tomas Lindbom
• 1 comment

Igår röstade en klar majoritet igenom misstroendeförklaringen mot regeringen Michel Barnier. I dag har han lämnat in sin avskedsansökan till president Emmanuel Macron som nu måste hitta en ersättare som premiärminister och få till en regering inom kort.

I somras drog sökandet efter en premiärminister ut på tiden. Nu måste det gå fortare. På lördag samlas ett stort antal stats- och regeringschefer  i Paris i samband med återinvigningen av Notre Dame. Det vore prekärt för Macron att vara gäst för höga politiker  och andra viktiga företrädare för kyrka och kultur från olika länder utan att ha en premiärminister vid sin sida.

Nationalförsamlingen kan inte upplösas förrän i sommar, ett år efter den förra upplösningen, kvällen efter EU-valet. Det innebär att president Macron måste hitta en premiärminister som kan ha en möjligt chans att överleva lite längre än Michel Barnier med samma politiska sammanhsättning av nationalförsamlingen. Denna politiska församling kommer inte att vara mindre splittrad än hittills. Normalt sett kan inte ytterhögern samverka med mitten som inte kan samverka med hela vänstern. Två block, vänstern och ytterhögern, kan gå samman för att fälla en mittenregering, vilket skedde igår men ett block kan inte överleva en misstroendeomröstning.

I dag pågår spekulationerna i media om vem som kan efterträda Michel Barnier. Några namn har nämnts. Medan jag skriver dessa rader äter en av centerledarna, François Bayrou, lunch med Macron. Bayrou har i många år drömt om att bli helst president men också premiärminister. Han lider som många andra politiker av samma brist på förtroende hos alltför stora delar av de förtroendevalda i nationalförsamlingen. Han står en bit till vänster om Barnier men riskerar istället att förlora stöd både från Republikanerna  och Nationell Samling. Han kan inte heller förvänta sig att Socialistpartiet stöder honom.

Sebastien Lecornu har suttit i flera regeringar under senare år och är en vän till presidenten. Han betraktas som mer högerorienterad än Bayrou. Han kommer från en karriär inom den så kallade republikanska högern men anslöt sig till Republiken på väg, Macrons nybildade parti, och har suttit på ministerposter i princip sedan Macrons valseger 2017. Sedan 2022 har han varit försvarsminister. Han kan stödjas av de olika mittenpartierna, av Republikanerna och möjligen tolereras av Marine Le Pen.

Emmanuel Macron kan också välja att pröva alternativet med en politiker som mer uttalat är vänster men med koppling till mitten. Det är dock svårt att se vem som är lämplig inom den delen av det politiska spektrat. Innan Barnier utsågs fanns det tankar på att förre premiärministern hos François Hollande, Bernard Cazeneuve, skulle utses. Problemet är att Socialistpartiet fortfarande har svårt att frigöra sig från samarbetet med de andra tre vänsterpartierna i Den Nya Folkfronten. Cazeneuve är knappast ett acceptabelt namn för Det okuvade Frankrike, De gröna och Kommunistpartiet. Det räcker att betrakta Caseneuve när han till vardags uppträder i klanderfri mörk kostym med vit skjorta och slips.

De franska politikerna måste lära sig att kompromissa bättre om inte regeringskriserna ska följa på varandra fram till sommaren. Det blir intressant att se om president Macron förmår öppna för ett mer konstruktivt samarbete över partigränserna med en ny premiärminister och en regering med bredare underlag. Nu ställs det krav på honom att närmast göra underverk. Fransk politik kan ibland också förvåna genom att någon politiker skapar ordning ur kaoset och förmår andra att följa honom eller henne. Kanske sker det nu.