En stilfull nyinvigning av Notre Dame

• december 8, 2024
• Tomas Lindbom
• no comments

Fem och ett halvt år efter branden återinvigdes Notre Dame-katedralen i centrala Paris under denna helg. Lördagskvällen blev en storslagen fest för inbjudna gäster, statschefer och andra höga dignitärer, från främst Europa men också från länder som USA och Marocko. Under söndagen har också katedralen öppnats för mässor och andakter.

President Emmanuel Macron med sin maka Brigitte tog före evenemanget i katedralen emot de mest kända gästerna i en glasbyggnad med tak, tillfälligt uppbyggd för detta evenemang. Taket på byggnaden behövdes eftersom regnet föll kraftigt. Limousinerna med honoratiores rullade fram i en strid ström. Den nyvalde amerikanske presidenten Donald Trump anlände och föreföll ha en avspänd och personlig relation till det franska presidentparet. Det gällde också Ukrainas president Zelensky och flera andra ledare eller delar av kungliga familjer. Joe Bidens hustru och dotter mötte upp. Det gjorde också kung Charles son William.  På första bänk i kyrkan bredvid paret Macron satt senare bland andra Trump, mor och dotter Biden, Zelensky liksom två av de tidigare presidenterna i Frankrike, Nicolas Sarkozy och François Hollande tillsammans med Paris borgmästare Anne Hidalgo.

Evenemanget förenade politik med kultur och andlighet. I sitt tal i kyrkan lyfte Emmanuel Macron Notre Dame-katedralens betydelse som ett centrum för de troende, för alla fransmän och för de människor i hela världen som ser denna plats som inspiration till en global gemenskap för fred och samverkan. Faktum är också att Notre Dame representerar något relativt unikt i Europa; en plats för mänskligt hopp över alla gränser. Frankrike är ett sekulariserat land som inte tillåter att skolor och andra offentliga institutioner präglas av katolska uttrycksformer.  Vid Notre Dames återinvigning las tyngdpunkten på kyrkans enande roll i landet och internationellt. Gästerna i katedralen representerade judisk, kristen och muslimsk tro eller såg sig själva som icke-troende. Uppslutningen kring detta högtidliga evenemang var ändå total. De närvarande och alla tv-tittare runt om i världen bjöds på en magnifik kväll av upplevelser i färger och dräkter, vacker orgelmusik och tänkvärda tal.

Åttio länder i världen uppges ha tv-sänt lördagskvällens invigning. Svensk public service hade inte valt att vara med i detta sammanhang. Ironiskt sett sände däremot Aftonbladet direkt. Jag minns uppmärksamheten i svensk media när katedralen brann i april 2019. Jag blev själv intervjuad i P 1 Morgon dagen därefter. Men då var det en nyhet. Gårdagskvällens återinvigning var ett politiskt, religiöst och kulturellt evenemang  och då gjordes sannolikt en annan bedömning av den svenska tv-ledningen. Det finns fog att ställa en rad frågor kring ett sådant val.

Dessutom känns det än en gång som om Sverige på flera sätt glider allt längre ut i periferin från den, civilisatoriskt sett, europeiska samhörighet som fortfarande präglar många länder i övriga Västeuropa. Och vi som brukar skämta om att vi är USA:s femtioförsta delstat borde väl ha inspirerats av Donald Trump och delar av nuvarande presidenten Bidens familj som alla tre personligen valt att resa från USA för att personligen närvara på plats i Paris. Ulf Kristersson var tillsammans med sin hustru på återinvigningen och det var ju ett gott tecken. Men detta var uppenbarligen en icke-nyhet i Sverige. Jag hittar honom i ett internationellt tv-klipp av en händelse.