Narkotikakrigen oroar

Narkotikakrigen oroar 150 150 Tomas Lindbom

Frankrike undkommer förstås inte den brottslighet som vi uppmärksammat i Sverige och som lett till en omläggning av delar av kriminalpolitiken i vårt land. I Frankrike rasar nu en debatt kring ökningen av våldet runt de kriminella gängen.

Några siffror: Narkotikahandeln är en stor och viktig affärsverksamhet som enligt uppgifter omsätter mellan 5 och 6 miljarder euro per år. Var fjärde intagen i fängelse sitter för narkotikabrott och de unga, icke myndiga, ökar i antal. Över 400 sköts ihjäl förra året i strider kopplade till narkotikagängen.

Till detta kommer en känsla av att samhället är hotat. Polisstationer attackeras av gäng. Borgmästarna i många av landets kommuner känner oro. Narkotikagängen förefaller skaffa sig allt mer makt genom sin våldsutövning.

Staten står inför två alternativ. Den kan blunda eller förminska problemen och vidta försiktiga åtgärder eller gå till motoffensiv. Självfallet tycker inte alla politiker lika. Många inom vänstern hoppas nog fortfarande mer på sociala och preventiva åtgärder medan högern tror på de repressiva insatserna.

Den nya regeringen har en vänsterpolitiker, Didier Migaud som kan beskrivas som moderat socialist och han är justitieminister. Bruno Retailleau, tidigare Republikanernas gruppledare i Senaten, är inrikesminister och ansvarig för polisväsendet. Det råder alltid en spänning mellan dessa två ministerier. I justitiedepartementet finns en tradition av att driva frågor kring mänskliga rättigheter. Robert Badinter är en av de legendariska innehavarna av denna post. Han drev framgångsrikt kampen för avskaffande av dödsstraffet i Frankrike. I början av François Hollandes mandatperiod genomfördes reformen med samkönade äktenskap av Christiane Taubira. Inrikesministrarna har alltid varit mer repressivt lagda och med nödvändighet orienterade mot att leda polisen i bekämpandet av våld av olika slag.

Migaud och Retailleau gjorde igår en uppmärksammad resa tillsammans till Marseille för att visa upp en enad front mot narkotikabrottsligheten som är särskilt utbredd i staden vid Medelhavet. Denna av alla så ifrågasatta regering försöker ändå, så länge den kan sitta kvar, att genomföra reformer. Migaud och Retailleau vet att det går en röd linje någonstans i det franska samhället. Om den kriminella världen får ännu mer utrymme har den också segrat över medborgarnas stat. Det skulle innebära ett hot mot den franska demokratiska konstitutionen och mot medborgarnas säkerhet.

Leave a Reply

Your email address will not be published.