Antisemitismen ökar i Frankrike

• september 2, 2024
• Tomas Lindbom
• no comments

För en dryg vecka sedan attackerades en synagoga i La Grande Motte i södra Frankrike. Förövaren tände eld på synagogan med ett femtiotal personer närvarande. Dådet var tveklöst antisemitiskt och kunde kopplas till konflikten mellan Israel och palestinierna i Gaza.

Frankrike har en stor judisk befolkning, 500 000. De lever nu i stark oro efter Hamas terrorattack den 7 oktober förra året. Stora propalestinska  grupper tillåter sig att hota judar i Frankrike och även attackera judiska byggnader och symboler. Det har skett en dramatisk ökning av antisemitiska brott. Det blir tydligt om man jämför dagens situation med 1990-talet. För trettio år sedan begicks några tiotal brott per år, enligt den judiska organisationen Crif. Under 2022 var siffran 436 och under 2023 hela 1 676. De flesta är riktade mot personer, antingen genom direkt fysiskt våld eller genom hotfulla utspel.

Mellanösternkonflikten är en avgörande faktor för hur utbredd antisemitismen blivit i Frankrike. Vi ser samma utveckling i länder som Sverige men situationen blir ännu allvarligare i Frankrike med en stor befolkning med rötterna i Nordafrika och en större judisk befolkning än i andra europeiska länder. Den militanta propalestinska gruppen tycks växa och bli alltmer aggressiv. Exempel på detta är de demonstrationer och delvis hotfulla aktioner som skett under senare tid. Elitskolan Sciences Po ockuperades i våras av propalestinska grupper.

Frankrike är ett land där de traditionella liberaldemokratiska värdena om respekt för oliktänkande och försvar för yttrandefriheten hotas. Sommarens och höstens politiska dödläge efter valet till nationalförsamlingen speglar denna problematik. Det räcker att se hur rösterna fördelar sig mellan olika partier och block i den nya kammaren. Den majoritet av ledamöter som tillhörde mitten i fransk politik efter Macrons första valseger 2017 har nu krymt till en fjärdedel. Hans eget parti når inte ens upp till hundra platser av 577 i nationalförsamlingen. Andra partier ska inte anklagas för att motarbeta yttrandefriheten och definitivt inte, med undantag för vissa ledamöter på vänsterkanten, pekas ut som antisemiter. Men franska folket röstar i hög grad i dag på partier på ytterkanten. Och spänningarna på gator och torg och kring offentliga institutioner som skolor och universitet har ökat och rymmer idag en hög grad av oförsonlighet mellan olika grupper.

Antisemitismen är otäck i sig men den kan dessvärre också vara en signal om än djupare spänningar i det franska samhället. Spänningar mellan religioner, mellan kulturellt olikartade grupper och mellan medborgare uppdelade i olika ekonomiska och sociala klasser. Den nuvarande regeringskrisen pekar på djupare klyftor i samhället. Det må vara möjligt att leva i ett land utan fungerande regering. Det är ändå tjänstemännen som styr politiken i så hög grad. Nej, faran ligger i motsättningarna i befolkningen och det våldskapital som en del besitter och sannolikt är beredda att utnyttja.