Macron presenterar sitt valprogram

Macron presenterar sitt valprogram 150 150 Tomas Lindbom

I dag klockan 11 mötte president Emmanuel Macron journalisterna i en tv-sänd presskonferens för att presentera ett valprogram för sig, sin regering och sitt parti inför valet till nationalförsamlingen den 30 juni och 7 juli. Talet handlade mer om strategi och att utmåla vissa partier som extremister än att presentera nya reformer eller en ny politik. Han tog inte heller ställning till vilken premiärminister han vill utse efter valet.

Det råder förvirring kring mycket i den franska politiken just nu. Macrons upplösning av nationalförsamlingen på söndagskvällen, en timme efter det att vallokalsundersökningen presenterats,  till en rad förvirrande partipolitiska aktioner och oklarhet kring presidentens strategi för framtiden. Det är självklart inte heller lätt för någon att navigera i en situation där ett val ska genomföras om arton dagar och där i stort sett alla är tagna på sängen.

Macron presenterade i dag ett valprogram som i stort sett var en uppräkning av hans gamla hjärtefrågor. Han talade om en ekonomisk politik som ska koppplas till ett ekologiskt hållbart samhälle. Han försvarade sin migrationspolitik som grundades i fasthet men uteslöt rasism. Han ville fortsätta att utveckla en skola med höga kunskapskrav, goda lärare, bättre arbetsmiljö och så vidare. Han ville fortsätta att ge särskilt ungdomar bättre möjligheter till bostäder och han påminde om att pensionerna ska indexeras efter inflationen. Han försvarar EU och markerar hårt mot Ryssland i Ukrainafrågan men det är heller ingen nyhet.

Framförallt talade Macron om politisk strategi och om hotet  från de partier han utpekade som extremister; Nationell samling och La France Insoumise (det okuvade Frankrike). Han öppnade för samarbete med politiker som var ”av god vilja” och de ansåg han sig hitta i Socialistpartiet och inom det republikanska partiet och även de gröna.

Det sakpolitiska programmet som han presenterade kan knappast ha lockat nya väljare. Det fanns knappt några nyheter och inget som skulle kunna bli en vinnare i valet. Strategin är inte heller ny. Han har särskilt sedan presidentvalet 2022 pekat ut Marine Le Pens och Jean-Luc Mélenchons partier som ett hot mot det franska samhället på flera sätt. De extrema partierna, menar han, hotar välfärden och demokratin. Väljarna visste sannolikt vad han tyckte om dessa partier före söndagens EU-val men det hindrade inte att hans egen EU-lista kom långt efter Nationell Samlings och nästan passerades av Socialistpartiets lista.

Emmanuel Macron har förmodligen förhoppningen att hans politiska program och hans person och politiska omgivning genom sin måttfullhet och kompetens till slut ska få tillräckligt många väljare att ansluta sig till partiet Renaissance. Det är ett riskabelt spel han givit sig in på. Hans attraktionskraft på väljarkåren är inte stark och den är sannolikt minskande. Risken är överhängande att den nya nationalförsamlingen innehåller en större andel Macronkritiska ledamöter och fler som kan betraktas som ”extrema”. Det enda som skulle kunna hjälpa honom är om Socialistpartiet bryter med vänstern och att Republikanerna tar avstånd från Nationell Samling och ingår i en så kallad republikansk pakt med Macron. Då skulle han kunna vinna majoritet i valet. Men detta scenario är i varje fall i dag osannolikt. Oppositionen till vänster och höger ser knappast några fördelar i att närma sig en president som är så pass illa omtyckt bland så många väljare.

Leave a Reply

Your email address will not be published.