Privatskolorna debatteras

• januari 24, 2024
• Tomas Lindbom
• no comments

Debatten har på nytt tagit fart i Frankrike om privatskolornas ställning. Det skedde i samband med att det framkommit att den nya utbildningsministern Amélie Odéa-Castéra flyttat sina tre barn från en statlig till en privat skola.

Skolan är viktig för fransmännen. Det har funnits en stolthet över den statliga skolan som ansetts ge goda kunskaper till alla och värnat republikens värderingar. Samtidigt har det funnits en rad privata alternativ som följt läroplanen men haft möjligheter till att också forma en egen profil. Mest framträdande är de katolska privatskolorna.

Det finns cirka 7 000 katolska privatskolor, alla nivåer inräknade, i Frankrike. De flesta tar emot barn i låg- och mellanstadierna men det finns också många skolor för högstadie- och gymnasieelever. Runt två miljoner franska barn går i katolska privatskolor.

Många föräldrar föredrar att sätta sina barn i dessa skolor, även om föräldrarna inte själva är troende katoliker. Judiska och muslimska barn finns också bland eleverna i dessa skolor och alla representerar inte över- eller medelklassen. En viktig anledning till att så många söker sig till privata, katolska skolor kan förklaras med att dessa anses ge bättre studiero och formar barnen på ett tydligare sätt. Den statliga skolan har utsatts för ökad kritik på senare år. I vissa städer och förorter är ordningsproblemen stora, också i Frankrike.

Synen på skolan skiljer vänster från höger i politiken. Alla värnar skolans betydelse men misstron mot katolska kyrkan är djup och långvarig inom vänstern. Det var en viktig seger för vänstern och den franska republiken när kyrkan skildes från staten 1905. Begreppet laïcité är fundamentalt i Frankrike och handlar om att skilja det offentliga från religion. De moderna katolska privatskolorna är noga med att inte ifrågasätta republikens idéer och laïcité men det finns naturligtvis gradskillnader i hur skolan behandlar ett ämne  som religion. I de statliga skolorna finns inte ämnet. Religionsstoffet fördelas mer inom historia, filosofi och samhällsvetenskapliga ämnen. I de katolska skolorna förekommer undervisning i religion med särskilt betoning på kristendom.

När den nya utbildningsministern erkänt att hon flyttat sina barn från en statlig till en privat katolsk skola väcker det känslor inom främst vänstern. Hon motiverar det med att barnen mår bättre i den katolska skolan men det är förstås inget tillfredsställande argument för dem som vill ha en mer likriktad skola. Dessutom måste föräldrarna betala terminsavgifter vilket står i strid med den grundläggande uppfattningen att tillgången till god skolutbildningen ska vara rättvist fördelad i alla samhällsklasser.

President Mitterrand försökte på sin tid att minska privatskolornas ställning i Frankrike. Han mötte ett så starkt motstånd i stora befolkningsgrupper att han drog tillbaka förslaget. Det skulle säkert vara lika omöjligt i dag, kanske än svårare. Försöken att med lagstiftning öka jämlikheten i samhället har mindre stöd i befolkningen i dag jämfört med 1980-talet.