Det är väl ändå omöjligt att Macron inte återväljs…

• april 3, 2022
• Tomas Lindbom
• no comments

Det händer alltid något i slutskedet av en valrörelse. Så också denna gång när det nu återstår en vecka till valet. En affär har seglat upp. En del kallar den McKinseygate och den stör den sittande presidenten i hans valkampanj. Den rör stora pengar som president och regering lagt på amerikanska konsultfirmor för analyser i aktuella politiska frågor. En tacksam affär som i stort sett alla oppositionskandidater kastat sig över.

Det visar sig att president och regering under Macrons mandatperiod lagt ständigt mer pengar på konsultinsatser. Under senaste året framkommer det att siffran nu närmar sig 1 miljard euro. Det är naturligtvis mycket pengar och det sticker i ögonen på ett folk som inte tänker anglosaxiskt i meningen att staten och statsanställda måste använda konsulter för att lösa nya komplicerade frågor. De högavlönade och välutbildade statstjänstmännen och politikerna bör, tycker nog de flesta fransmän, klara av att lösa nationens stora frågor själva.

Fransmännen kritiserar högljutt den politiska makten och statens makt men har samtidigt respekt för den. Elitskolorna är hatade men samtidigt finns de för att människor tror på meritokratin. Ett stort land som Frankrike behöver en elit för att ha kvar sin position i världen. Men så kommer dessa amerikaner…

McKinsey och andra amerikanska konsultfirmor påstås ha skattebefrielse enligt undersökningen som ligger till grund för debatten. Det sticker också i ögonen. Nästa fråga, och den är alltid rimlig, är förstås om dessa konsulter i någon mening styr innehållet i politiken. Senast har staten lagt ut stora uppdrag på amerikanska konsultfirmor för att ta ställning  i frågor som rör vaccineringen i samband med covidepidemin.

I debatten kring McKinsey med flera och deras uppdrag ligger ytterligare en fråga: Är inte Macron med sin globalistiska hållning, sin öppenhet mot amerikanska liberala värderingar och hans tidigare verksamhet inom den internationella bankvärlden en trojansk häst i Elyséepalatset? Nu har han avslöjat sig. Han samarbetar med amerikanska finansintressen mot Frankrike. I smyg låter han konsultfirmorna styra fransk politik och med arvoden som chockerar. Har han kanske själv intressen i dessa företag?

Så låter det och det är förstås inte helt orimligt att reagera. Förmodligen spelar denna affär en liten roll i den första valomgången där Macrons egna väljare knappast upprörs. Frågan är emellertid vad som händer i en tänkt andra valomgång mellan honom och Marine Le Pen. Avståndet i dag är inte så stort. I valet 2017 fick Macron 66 procent och Le Pen 34 procent när de ställdes mot varandra. I dagens mätningar är avståndet mindre, 53 mot 47 i en mätning, 54-46 i andra. Kan väljare som i första omgången stött vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon i högre grad än 2017 välja Le Pen framför Macron i en andra valomgång med hänvisning till denna affär. Och kan också Zemmours väljare känna en större motivation att lämna soffan och ta sig till valurnan för att stödja Le Pen i en andra valomgång?

Det mesta tyder på att McKinseyaffären inte får det utrymme som gör den till en avgörande fråga i valrörelsens slutskede och att annat är viktigare för väljarna. Det mesta pekar på att köpkraften är den stora frågan. Och där är Macron starkare om än inte självklart det starkaste valet för väljarna.