Kriget förändrar fransk valrörelse

• februari 25, 2022
• Tomas Lindbom
• no comments

De senaste fem dagarna har jag haft besök av ett 8-årigt barnbarn från Frankrike. Under tiden har kriget på vår kontinent startat. Nu är den europeiska livssituationen förändrad och det gäller i hög grad Frankrike som är ordförandeland i EU och har ett presidentval om mindre än två månader. Valrörelsen kommer inte att vara sig lik och läget i Europa skapar rimligen en rad problem för de tre ytterkandidaterna Éric Zemmour, Marine Le Pen och Jean-Luc Mélenchon.

Ofta påpekas det i politiska analyser något år eller halvår före ett presidentval att det är omöjligt att förutse slutresultatet genom tidiga opinionsmätningar. Något som inte gick att förutse eller som ingen ville förutse inträffar och plötsligt ritas spelplanen om. För fem år sedan avslöjades republikanen Francois Fillon, favorit i valet, med att ha använt skattemedel för att betala fru och barn för fiktiva jobb. Det ledde till att  Emmanuel Macron istället valdes till president. Den här gången kom ett krig emellan och det kan förändra de inbördes förhållandena mellan flera kandidater.

Synen på Ryssland skiljer sig påtagligt mellan kandidaterna – även synen på Vladimir Putin. Vänsterkandidaten Mélenchon läser konflikten i östra Europa som en maktkamp mellan Ryssland med legitima krav på buffertstater mot västalliansen och ett aggressivt Nato. Éric Zemmour och Marine Le Pen är båda välvilligt inställda till Putin som person. De attraheras helt klart av auktoritära ledare som dessutom talar ett nationalistiskt språk. Ingen av dem är heller proamerikansk. Tvärtom. De vill skydda Frankrike mot omvärlden, både handelspolitiskt och kulturellt. Det märkliga är att Putin som ju är betydligt mer aggressiv mot omvärlden uppfattas som en bättre bundsförvant än till exempel Joe Biden.

Nu säger sig alla tre ytterkandidaterna vara motståndare till den ryska invasionen. Däremot vidhåller Mélenchon sin analys av Natohotet mot Ryssland och Zemmour gör uttalanden som visar att han inte på ett självklart sätt byter sida i förhållandet till Ryssland.

Ingen av de tre kandidaterna har ännu uppnått femhundra signaturer från politiska företrädare på lokal, regional och nationell nivå, ett krav för att kunna ställa upp i presidentvalet. Tiden är knapp. Det återstår bara en vecka för att kunna skaffa de återstående signaturerna. Har kriget kommit att komplicera situationen ytterligare för de tre? Det är helt klart att de måste få stöd av folkvalda som är beredda att signera för dem utan att politiskt stödja dem, I demokratins namn har en del varit beredda att göra det. Kvarstår den viljan när Europa befinner sig i krig och Mélenchon, Le Pen och Zemmour tycks sväva på målet i sin inställning till västs största fiende i dag?

Det är lika intressant att se hur folkopinionen kommer att påverkas av kriget. Det finns ännu inga mätningar som påbörjades efter Rysslands angrepp på Ukraina häromdagen. Ännu är både Le Pen och Zemmour starkare i opinionen än Valérie Pécresse. En möjlig utveckling kan vara att hon tar röster från kandidaterna på den yttersta högerkanten. Inget är förstås säkert. Hur ser de fransknationella väljarna på Putin och på kriget? Och får Mélenchon även i detta laddade läge i Europa stöd för sin linje om Rysslands behov av buffertstater för att mota EU och Nato från sitt närområde.

De närmaste dagarna och veckorna kommer sannolikt att ge svar. Debatten kommer att handla om kriget förstås men förmodligen inte bara det. Många av kandidaterna vill inte längre tala om Putin medan andra tar varje chans att göra det. Det kanske blir så att de nationella högerpartierna kommer att pekas ut som landsförrädare medan en förespråkare av det internationella samarbetet som Macron kommer att framställas som en god patriot.