Fransmännen återvänder och med dem viruset

• augusti 26, 2020
• Tomas Lindbom
• no comments

Augusti är fortfarande den viktigaste semestermånaden i Frankrike. Den gamla industrisemestern lever som så mycket annat kvar längre i detta land än i länder som Sverige. Och semesterfirarna har en tendens att stanna kvar i sina sommarhus, hos sina släktingar eller i husvagnar på campingplatserna så länge som möjligt. Söndagen före den första arbetsdagen efter sommaren blir därför en plåga på motorvägarna mot de stora städerna, i synnerhet mot Paris. Köerna är långa men människorna är ändå tålmodiga. Hellre timmar i bilköer på söndag eftermiddag och kväll än en okomplicerad bilresa hem någon dag tidigare. Det gäller att utnyttja varje minut av semestern.

Denna sommar lär dock resorna bli lite kortare. En del har förmodligen stannat kvar i stan under sommaren och i Paris har många parisare njutit av att ha stan för sig själva – utan turister. Vissa har dessutom inte råd att resa, särskilt inte ett år när ekonomin i landet går på knäna och arbetslösheten stiger över tio procent. Det är ett märkligt år. Fransmännen satt i karantän från mars till början av sommaren. Spralliga av all instängdhet har många nu försökt leva som vanligt igen trots kvardröjande regler om försiktighet och den nya ordningen med munskydd hos alla vuxna och barn över 10 år. Det visade sig få konsekvenser. Den sociala distanseringen har inte fungerat överallt, särskilt inte bland yngre vuxna. Smittspridningen har tagit fart igen. Oroande siffror om fler fall av viruset har noterats. Situationen påminner om perioden i slutet av maj. Igår noterades tre tusen nya fall under tjugofyra timmar. Delar av Sydfrankrike är särskilt drabbade, inte minst Frankrikes andra stad Marseille.

Det är inte förvånande att myndigheterna oroar sig för vad som ska hända de närmaste veckorna. Fabrikerna fylls plötsligt med folk liksom företag runt om i landet. Det sker nu på måndag och dagen efter börjar skolåret igen. Tanken är att alla barn nu ska återvända till sina skolor. Strikta regler gäller för barn som för vuxna, i skolor och på arbetsplatser. Munskydd gäller för alla utom för de minsta barnen. Viss hemundervisning kommer att ske men ingen vet i vilken utsträckning. Allt beror på hur läget utvecklas. Självfallet är risken överhängande att denna stora förändring från relativt tomma storstäder till full aktivitet och mycket inomhusverksamhet leder till en ökad smittspridning.

Det är svårt att överblicka vad som kommer att hända den närmaste tiden. Nedstängning igen? Knappast troligt av flera skäl. Ekonomin tål det inte och barnen och föräldrarna skulle inte klara av att ånyo sitta inlåsta tillsammans och försöka arbeta från hemmet, med skola och uppgifter i arbetet. Men viruset bryr sig inte om ekonomi eller annat. Och vad händer om länder börjar stänga sina gränser och kräva karantän för den som passerar landsgränser? Osäkerheten är stor. Sannolikt vet vi i mitten av september hur läget ser ut för hösten. Går Frankrike mot en andra våg eller blir det mer begränsade utbrott av virussmitta?

President Macron och hans regering står inför en rad svåra uppgifter under de kommande månaderna. Den 3 september kommer en plan för ekonomin. Regeringen kommer att satsa hundra miljarder euro på att lyfta landet ur en förmodad allvarlig kris. BNP beräknas minska över 2020 med mellan 9 och 11 procent.

Det verkar svårt att göra säkra framtidskalkyler för den franska ekonomin. Det beror förstås i hög grad på hur stark denna ökning av virussmittan blir under hösten. Många bedömare menar att vi kommer att få se ett stort antal uppsägningar redan nu i september. Flera branscher går på knäna som turistnäringen och hela transportsektorn som lidit efter en svag sommar. Följderna av nedstängningen i våras kommer möjligen att visa sig än tydligare i höst.

Den sociala oron är en annan faktor som vi aldrig får glömma bort. Hur reagerar de fackliga organisationerna inför förväntade neddragningar av personal? Hittills har staten täckt upp ekonomiskt för de anställda som tvingats stanna hemma men hur länge har staten råd att hålla krisande företag under armarna? En ny och lång viruspandemi kommer att påverka människor både ekonomiskt och psykiskt. Tålamodet prövas verkligen, inte minst på parisarna som levt med ett antal kriser sedan terrorattentaten 2015. Vem demonstrerar i höst och vilka konsekvenser får det?