Macron och miljön

• juni 30, 2020
• Tomas Lindbom
• 1 comment

President Macron följde valvakan på söndagskvällen med bister min. Det gick verkligen inte bra för hans parti, La République en Marche! Hans premiärminister valdes till borgmästare i Le Havre men mycket mer att glädjas åt fick han inte. Det blev en skrällseger för de gröna, EELV och så gick det ganska hyggligt också för den gamla högern, det vill säga Republikanerna, och Socialistpartiet som dels vann övertygande i Paris men också i samverkan med EELV besatte en rad borgmästarposter runt om i landet. Dessa grön-röda segrar kan visa på en ny politisk kraft i Frankrike som kan hota Macron i nästa presidentval.

Emmanuel Macron själv steg upp tidigt på måndag morgon, skakade av sig irritation från föregående kvälls valvaka och mötte 150 ledamöter i den direktdemokratiska församling av vanliga fransmän för att höra deras 149 konkreta förslag på förbättringar i fransk miljöpolitik.

Denna medborgargrupp har sammanträtt under ett halvår. Bland deras förslag fanns krav på att skjuta upp byggandet av stora köpcentra vid städernas utfarter, hellre bygga om gamla fastigheter än riva och bygga nytt, förbjuda inrikesflyglinjer där tåg kan användas. Presidenten sa ja till dessa förslag men motsatte sig kravet på att begränsa hastigheten på motorvägarna till 110 km/timme liksom kravet att beskatta de höga aktievinsterna i företag.  Macron lovade också i sitt tal till de 150 deltagarna i medborgargruppen att han avser genomföra två folkomröstningar i miljö- och klimatfrågor under de två kommande åren.

Macron är en tillskyndare till Parisavtalens krav på utsläppsbegränsningar. Han har själv velat presentera sig som en president som tar miljöfrågorna på allvar. Han är samtidigt medveten om att han tre år in i sin mandatperiod har förlorat vänsterväljarnas stöd. Han vann valet i hög grad på dem. Många besvikna socialistväljare röstade på honom 2017. Så lär det inte bli 2022. Det visar sig också i praktiken att hans parti i kommunerna gått samman med Republikanerna i mycket större omfattning än samverkan med de gröna.  Macron är nu helt beroende av de moderata högerväljarna för att vinna nästa val. Han kläms nu alltmer från olika håll. Marine Le Pen blir säkert en svår motståndare i president. En ny reformistisk vänster håller på att växa fram, kanske med Yannick Jadot, för närvarande ledamot av Europaparlamentet för EELV, som ledande presidentkandidat och med stöd av Socialistpartiet. Och så finns också Republikanerna som under hela mandatperioden varit i opposition mot Macron trots valsamverkan i vissa kommuner nu i kommunalvalet.

Emmanuel Macron kan inte driva miljöfrågorna hårdare än han gör nu. Han måste anpassa sig till den borgerliga medelklassen som misstror miljöaktivister och långtgående åtgärder för att begränsa framförallt biltrafiken. Den kategorin är i Paris skeptisk till borgmästaren Anne Hidalgo som vill ta bort 70 000 parkeringsplatser i huvudstaden och öka antalet bilfria gator. Hidalgo vann valet med nästan 50 procent av rösterna vilket är mycket bra men den andra hälften av väljarna delade upp sig mellan högerns kandidat Rachida Dati och regeringspartiets Agnès Buzyn. Och de senare två kandidaterna fångar upp den del av befolkningen som i högre grad hyllar tillväxt, utveckling av teknik, framkomlighet och visar stopphand för de reformer som bär spår av miljömässiga utopier.