Landstigningen i Normandie skapar spänning mellan USA och Frankrike

• juni 6, 2019
• Tomas Lindbom
• no comments

Varje år sker stora minneshögtider i Normandie efter landstigningen av främst amerikanska trupper i slutet av andra världskriget, i maj 1944. I år är det 75 år sedan och ett minnesvärt år inte bara genom att det är en form av jubileum. Spänningen i världen har stegrats. Inte minst märks det i relationen mellan den franske och den amerikanska presidenten.

De första åren efter kriget firades segern över nazismen vid de normandiska stränderna i maj månad. Allteftersom åren gått har freden blivit allt mer centralt i de minneshögtider där de västliga ledarna deltagit. Särskilt viktigt var 1984 när Ronald Reagan och Francois Mitterrand talade. Två briljanta talare som förmådde att lyfta ceremonin till en högre nivå av värdighet och insikt om betydelsen att väst höll samman.

Onekligen har Donald Trump med sin ledarstil och delvis nya uppfattningar om USA:s roll i världen påverkat världspolitiken i en alltmer orolig riktning. Det var uppenbart att konflikten mellan Macron och hela EU å ena sidan och USA å den andra påverkade ceremonin och den efterföljande presskonferensen med de två presidenterna. USA:s linje har inte på många år varit så ensidigt inriktad på bilaterala samtal och avtal med USA som ena part. Trump talar inte med hela EU. Han föredrar att tala med ett land i taget. America first. USA blir alltid starkare om avtal sluts bara med Frankrike eller Slovakien eller Österrike. Macron är den främsta företrädaren för en gemensam EU-linje om det handlar om ekonomi eller om försvar och säkerhet. En fransk kommentator analyserade Trumps tal i Caen i dag som ett uttryck för att han främst såg USA:s roll i landstigningen och som fredsmäklare och i liten grad betonade det gemensamma europeiska fredsarbetet efter kriget.

Macron vill ha en gemensam västlig linje gentemot Kina när det handlar om handelsfrågor. Han vill förstås inte att USA ska lägga tullar på europeiska varor och driva en utpräglad protektionistisk handelspolitik. Till detta kommer relationen till Ryssland vars president för övrigt prioriterade en konferens i Sankt Petersburg framför ceremonin i Normandie. Macron med flera västledare ser oroligt på att Europa kläms mellan USA, Ryssland och Kina. Trump fortsätter att söndra och härska och vara den oförutsägbara i världspolitiken.

Landstigningen i Normandie 1944 är inte bara historia. När konflikterna mellan västledare synliggörs så sker det en dag som denna. Det visar att händelsen för 75 är sedan har varit en symbol för fred och samverkan mellan särskilt USA och Europa. Det är inte längre lika uppenbart att kunna tolka ceremonin på det sättet efter detta års firande. Det sänder ännu en signal om att spänningarna i västvärlden har ökat och att osäkerheten om stabiliteten också ökat.