Fransk elit och elitskolor

• maj 6, 2019
• Tomas Lindbom
• no comments

Bilden av Frankrike utomlands handlar bland annat om förekomsten av en profilerad elit som styr landet. Fransmännen debatterar själva detta fenomen och varje president sedan Jacques Chirac har haft ambitionen att genom reformer tona ner kritiken mot de skolor som rekryteras från överklassen och stärker dess maktställning. Emmanuel Macron tycks vara den förste som till och med vill avskaffa den mest kända av elitskolorna, ENA där han för övrigt själv diplomerades 2004.

ENA tillkom efter kriget för att på ett mer rättvist, läs meritokratiskt, vis odla fram en kader av de mest briljanta hjärnorna bland unga fransmän. Rekryteringen skulle vara öppen för alla. I den franska självbilden har länge  förekommit den uppfattning att den franska skolan från 6-årsåldern varit helt demokratisk. Oavsett skola, oavsett kommun eller län, har samma läroplan gällt. Lärarna har, mest genom föreläsningar, förmedlat samma budskap och samma kvantitet av kunskap överallt i landet.

Denna självbild har krackelerat fullständigt. Inte minst genom en stark invandring har den kulturella förståelsen av kunskapsstoffet blivit alltmer ojämnt fördelat i en årskull av elever. Men också det enkla faktum att elever från välutbildade hem har lättare att ta till sig teoretisk kunskap och att skolor i välbärgade bostadsområden, främst i Paris, attraherat mer ambitiösa och karismatiska lärare. Det går inte att skapa ett jämlikt samhälle genom att bara ge samma förutsättningar vid starten av livet. Det behövs så mycket mer för att en elitskola ska fyllas av andra elever än de som har pappor och mammor som själva gått i liknande skolor.

Elitskolorna har blivit en symbol för ett eliternas Frankrike. Ett hatobjekt som egentligen mer är ett tecken på att Frankrike är kulturellt så skiktat i olika samhällsklasser. President Macron verkar nu inriktad på att avskaffa ENA. Denna skola som examinerar ett drygt hundratal elever varje år förbereder i första hand för tjänster inom statsförvaltningen.I svenska öron låter det möjligen inte så spännande. Men Frankrike vårdar staten som tills för några år sedan också varit målet för eleverna som sökt in och kommit in på ENA. De har efter rangordning fått välja statlig institution och därefter varit säkra på livslång tjänst inom staten och garanterat höga positioner med god lön och stort inflytande i och runt makten.

Kanske är det signifikativt att förslaget om att avskaffa ENA kommer när eleverna från elitskolorna generellt sett är mindre lockade av att göra karriär inom den statliga hierarkin. Det är särskilt märkbart om man tittar på elever som diplomerats från Sciences Po. Denna skola utbildar i politik och statsförvaltning och är en första postgymnasial utbildning för dem som sedan söker in vid ENA. Sciences Po har en mer demokratisk inställning till rekrytering av elever och har ett medvetet program för att ta in gymnasister från skolor i marginaliserade förortsområden. En satsning som efter tjugo år har visat sig framgångsrik.

Det blir rimligtvis fel om Macron tar bort skolor som ger utbildning på toppnivå. Det svåra är att hitta former för hur rekryteringen till höga statliga tjänster ska utformas. Vilka kriterier ska gälla? Och ska verkligen Frankrike även i framtiden ha kvar detta gammalmodiga system med livslånga anställningskontrakt inom staten? Den sociala snedfördelningen är sannolikt det stora problemet, inte att det finns skolor på hög intellektuell nivå.