Macron lovar bättre tider – men håller kalkylen?

• april 25, 2019
• Tomas Lindbom
• no comments

Emmauel Macrons presskonferens utvecklade sig som väntat till en maratonföreställning. De snabbaste löparna i ett vanligt maratonlopp brukar klara sträckan på cirka 2 timmar och 10 minuter. Den tiden räckte inte för Macron. Han sprang i mål på tiden 2,25 efter att ha talat i en timme själv och sedan låtit journalisterna ta över med sina frågor. Intressant blev det för den som är intresserad av politisk filosofi och övergripande analyser av samhället. För de vanliga tittarna som kunde följa föreställningen på flera olika tv-kanaler blev det förmodligen segt. Som president ville han inte heller ge alltför många precisa svar på alla de frågor som medborgarna ställt sig och honom i vinter. Konstitutionen i Frankrike ger den rollen till premiärministern och dennes regering.

Ändå måste lyssnaren av presskonferensen tillstå att Macron gjorde många intressanta reflektioner och gav också tydliga övergripande riktlinjer för de kommande åren. Han vill utveckla formerna för demokratin, han vill ge bättre ekonomiska förutsättningar för de yrkesverksamma  genom skattesänkningar för medelklassen och bättre villkor också för pensionärerna. Han vill göra skolan mer jämlik genom att framförallt ge de mindre barnen bättre förutsättningar, bland annat en föreslagen minskning av antalet i elever i klasserna under de första två läsåren. Han betonade vikten av att satsa mer på ett miljö- och klimatarbete inom statens  samtliga verksamhetsområden. Han visade också på vägar för att stärka regionernas ställning i förhållande till staten; mer ansvar men också mer förutsättningar ekonomiskt att styra det regionala och lokala arbetet.

Bakom dessa förslag som inte var rent konkreta men riktningsgivande fanns också tankar på ett mer filosofiskt plan. Han talade om att rättvisefrågan skulle styra presidentens och regeringens arbete. Han talade om människans centrala roll för allt politiskt utvecklingsarbete. Han konstaterade att Frankrike inte bara består av individer utan också av medborgare med ansvar för nationen.

Macrons presskonferens var lika mycket ett linjetal för den andra delen av hans femåriga mandatperiod. Det var påfallande hur mycket han betonade den sociala och egalitära aspekten på sitt politiska uppdrag. Han var angelägen om att visa sympati och hänsyn till alla de fransmän som känt sig glömda under hans första två år vid makten. Frågan är förstås om han dels kommer att hålla fast vid denna hållning och för det andra om människor tror honom. Tv-kanalen France 2 gjorde några snabba reportage direkt efter hans tal och reaktionerna var blandade bland folk på gatan. Mest skeptiska var inte oväntat representanter för de gula västarna som särskilt reagerade över att Macron pekade ut våldstendenserna i vissa av deras lördagsdemonstrationer på senare tid. Många ansåg att hans skattesänkningar och förslaget om indexreglerade pensioner var otillräckliga åtgärder.

En annan sida av Macrons nya agenda är att han inte visar hur han ska finansiera skattesänkningarna och förslagen om att trots allt satsa mer på Frankrike utanför de gynnade storstäderna. Kommer han verkligen att ha råd med dessa regionala satsningar samtidigt som han måste sätta till mer resurser också på traditionella områden inom statens ansvarsområden som polis och säkerhet? Det går inte att undvika misstanken att en hel del av löftena ikväll aldrig kommer att bli verklighet.

Journalisternas frågor var respektfulla. De verkade påverkade av miljön inne i Elyséepalatset med alla ljuskronor i taket. Och sällan såg man en sådan  samstämmighet  vad gäller tillhörighet till samhällets elitskikt som mellan Macron och hans ministrar som satt uppradade längst fram i salen å ena sidan och de 120 ackrediterade journalisterna å den andra. Jag kan bara föreställa mig vilket avstånd som tittare från arbetarklass och lägre medelklass kan ha känt gentemot samtliga som befann sig i konferenssalen i Elyséepalatset. Frankrike är och förblir ett klassamhälle och inga vackra tal eller välvilliga reformer ändrar i grunden på den saken.