Macron skriver brev

• januari 15, 2019
• Tomas Lindbom
• no comments

På måndagsmorgonen publicerades runt om i Frankrike, på tidningssidor, i sociala medier, borgmästarnas lokaler, ett brev från Emmanuel Macron med trettiofem frågor kring politik. Brevet uppmanade också medborgarna att delta i den stora nationella debatt som nu ska pågå enligt regeringen fram till den 15 mars och ge alla möjlighet att ge synpunkter på vägvalet framöver kring ekonomi, invandring, miljö och demokratifrågor.

Emmanuel Macron söker nu återta initiativet efter katastroferna 2018 kring Benallaaffären, ministrar som avgått och främst upproret med de gula västarna. Han vill göra det genom att utveckla deltagardemokratin som ett komplement till den representativa demokratin. Det finns en tradition för det i Frankrike. General de Gaulle skapade inom ramen för den femte republiken från 1958 ett folkomröstningsinstitut där han som president kunde ställa frågor till folket helt vid sidan om det reguljära lagstiftningsarbetet nationalförsamlingen. Macron vill sannolikt gå längre men hur långt beror bland annat på hur medborgarna resonerar i denna nya nationella debatt.

Macron har i sitt brev valt att ställa frågor mer än ge svar. Dock är det uppenbart att frågorna styr i en viss riktning. Han har valt sina ämnen och har under ämnet skatter ingen fråga om förmögenhetsskatten ska återinföras. Han ställer istället frågan om medborgarna vill ha sänkta skatter och därmed samtidigt är beredda på att krympa den offentliga sektorn. Han frågar heller inte om köpkraften utan mer om arbetslösheten. Det ger honom möjlighet att fråga hur företagen ska kunna stödjas för att bidra till ett bättre företagsklimat som i sin tur kan leda till ökad tillväxt, lägre arbetslöshet och till slut mer pengar i plånboken för alla fransmän.

Macron vill veta vad medborgarna tycker om förändringar i konstitutionen. I dag har Frankrike majoritetsval men han har själv förslag om att införa en viss proportionalitet bland annat i parlamentsvalen för att dess resultat bättre ska spegla folkopinionen. Macron frågar om det är bra och hur långt medborgarna vill gå i den riktningen.

Invandringen är ett annat ämne för den nationella debatten. Bör parlamentet varje år precisera hur många som har tillåtelse att invandra till Frankrike? Det är en fråga som Macron ställer.

Miljöområdet är också ett prioriterat diskussionsämne. Macron själv betonar vikten av att öka kampen mot miljöförstöring och begränsa klimathoten. Han är inte särskilt precis på detta område men medborgarna har möjlighet att säga sin mening.

Macron och hans regering hoppas att den nationella debatten blir en framgång och att revolten minskar på gator och torg och istället omskapas till konstruktivt arbete för ett Frankrike i harmoni och utveckling. Det är förstås en förhoppning som mycket väl kommer att grusas. De gula västarna är visserligen delade i sin inställning till den nationella debatten men de flesta och de ledande representanterna för rörelsen tar avstånd och vill inte delta. De ser denna debatt, organiserad från den politiska ledningen, som ett sätt att manipulera folket. Macron kan heller inte genomföra en lyckad nationell debatt om det samtidigt förekommer stora slag mellan demonstranter och polis varje lördag.

De gula västarna vill tala om andra frågor. Många av dem är revolutionära i sin inställning och vill framföra kravet på Macrons avgång och ställa långtgående krav på förändringar av konstitutionen. De vill framförallt ha folkomröstningar som initieras av folket, inte av den politiska ledningen. Samtidigt finns det en stor skepsis bland vanliga gula västar gentemot dem som nu försöker tala i deras namn. ”Du sitter där på ditt djävla kontor och så pratar du för oss i tv”, sa några gula västar  ilsket till en man som försökte framföra rörelsens idéer inför ett tv-team. Raseriet är inte bara riktat mot Macron utan mot allt ledarskap, även det som växer fram bland de gula västarna. Detta blir trots allt ett problem framöver när regeringen nu använder samtalet, dialogen som vapen för att få med hela befolkningen på sin sida.