Migrationsfrågan kan dela Macrons parti

• februari 22, 2018
• Tomas Lindbom
• no comments

Alla politiskt intresserade i Frankrike väntar på att något ska hända inom Macrons parti La République en Marche!(LRM) Det kan väl ändå inte vara möjligt att ett parti som omfamnat de två stora partierna och åderlåtit dem på det mest uppseendeväckande slag ska kunna hålla ihop under en längre tid. Inom LRM finns trots allt stora skillnader i åsikter mellan gamla sympatisörer till Socialistpartiet till vänster och Republikanerna till höger. Tendenser till sprickor syns nu och möjligen är det bara början. Migrationsfrågan kan bli avgörande för om sprickor kan börja uppstå inom partiet.

Det är den vänstra flygeln inom LRM som gruffar mest. Det är inte så konstigt. Macron har satsat hårt på att luckra upp i arbetsrätten. Det är ett liberalt program i ekonomiska frågor som han sjösätter med ministrar som tidigare hörde till samma parti som Nicolas Sarkozy och Francois Fillon, nämligen Republikanerna. Partiet har också många starka namn som tidigare tillhörde Socialistpartiet och de har haft färre frågor att känna igen sig i.

Besvikelse har också infunnit sig i en av de stora frågorna i europeisk politik på de senaste åren; migrationsfrågan. Den som går tillbaka till tal och artiklar av och om Emmanuel Macron från valrörelsen får en bild av honom som humanist och mer generös i flyktingfrågan än merparten av de gamla franska politikerna. Efter valet har det låtit annorlunda. Han för en stram flyktingpolitik som överraskat och skrämt en del. Hans linje skiljer sig i princip knappast från den traditionella högerns. Mer stöd till ursprungsländerna. Stopp vid EU:s gränser. Hårdare tag mot de papperslösa. De ska jagas upp, kunna frihetsberövas och naturligtvis till varje pris återföras till sina ursprungsländer. Självfallet har han den stora majoriteten av franska väljare bakom sig. Han förlorar inga val på en hårdför migrationspolitik, men ändå. Inom hans parti finns ändå en hel del aktiva förtroendevalda, även i nationalförsamlingen, som klagar öppet efter att ha hoppats på en tolerantare hållning mot flyktingar. Socialutskottets ordförande i nationalförsamlingen har bildat en grupp som skulle kunna bli en första oppositionsgrupp inom partiet med ambitionen att kräva en mer socialt inriktad regeringspolitik och en humanare flyktingpolitik i landet.

Det finns också andra som sökt sig till Macron men nu är besvikna. Ett antal intellektuella skrev för en dryg månad sedan ett öppet brev i Le Monde med kritik av Macrons migrationspolitik. Bland undertecknarna av brev återfanns Laurent Berger som är ledare för det stora reformistiska fackförbundet CFDT tillsammans med bland andra Thierry Pech, chefen för den radikala tankesmedjan Terra Nova. Pech har alltid varit en sympatisör av Socialistpartiet – Pech påminner i hög grad om en socialdemokrat av närmast skandinavisk modell – men beslöt sig för att stödja Macron inför presidentvalet.

Berger och Pech liksom flera andra namnkunniga personer angrep Macron i artikeln för att framför allt jaga de papperslösa med hot om frihetsberövande. Det kullkastar alla ambitioner från inte minst frivilliga organisationer som bygger upp läger för att kunna ta emot dem som sökt asyl i andra länder och som kommit till Frankrike och nu lever ett ovärdigt liv utan rimlig möjlighet att ”resa tillbaka” till sina ursprungsländer. Jakten på migranter, menar undertecknarna av det öppna brevet, är i strid med de humanistiska värden som presidenten säger sig omfatta.

Det finns alltså i dag en vänsterflygel inom LRM. Hur stark den är återstår att se. Vart tar den vägen om dessa kritiker inte känner att de får tillräckligt gehör för sin hållning i migrationsfrågan? Socialistpartiet håller kongress i april och ska försöka lappa ihop det partiet efter de svårartade nederlagen i förra årets val till nationalförsamlingen.  Kan detta parti återta en del väljare som lämnat det för Macron? Det kräver säkert betydligt mer än några vackra fraser.  Det kräver att det partiet återskapar ett förtroende för sin politik och dit är vägen lång. Men visst kan en reformistiskt vänster på sikt åter fånga in väljare som den förlorat till Macron under de senaste två åren.