Socialistpartiet knakar i fogarna

• december 16, 2016
• Tomas Lindbom
• no comments

De är åtta som känner sig manade att tävla om att bli Socialistpartiets presidentkandidat. Många undrar varför så många. Av dessa åtta som ställer upp i primärvalet i januari har fyra en rimlig chans att gå till en andra valomgång. De är Manuel Valls, Arnaud Montebourg, Benoît Hamon och Vincent Peillon. Den enda kvinnan, Sylvia Pinel, representerar inte ens Socialistpartiet, utan det socialliberala partiet Vänsterradikalerna och är en av de chanslösa.

Manuel Valls har stora utsikter att bli vald. Han har trots allt varit premiärminister och framträtt med kraft och styrka i debatterna under de senaste åren. Ingen har tvivlat på vad han tycker i olika frågor även om han dragit på sig kritik, inte minst internt. Det är många socialister som vill mosa Manuel. En av dem är tidigare ministern och generalsekreteraren i partiet, Martine Aubry, mest känd för sin reform med 35-timmarsvecka. Hennes paroll är ”allt utom Valls” och en av anledningarna till att en annan kandidat, hastigt och lustigt, ställer upp i primärvalet, nämligen Vincent Peillon. Valls har däremot stöd från några tunga ministrar som försvarsminister Jean-Yves Le Drian och utbildningsminister Najat Vallaud-Belkacem. Fler ministrar lär ansluta som stöd till sin förra chef.

Valls har flera problem. Han har trots allt varit premiärminister i en regering, välsignad av Francois Hollande, tidernas minst populära president. Är det verkligen ett styrkebesked att ha drivit en politik som burit Hollandes färger? Valls har också profilerat sig som höger inom partiet. Ja, han har till och med förklarat att hans version av Socialistparti och vänsterfalangens är omöjliga att förlika. Vänstern måste helt enkelt splittras i två delar enligt Valls. Nu ska han i en primärvalskampanj samla partiet. Utan att räcka ut handen eller åtminstone ett par fingrar till de vänsterväljare som fortfarande hoppas på gammal, traditionell socialistpolitik får han svårt att vinna valet.

Vincent Peillon är filosof och tidigare utbildningsminister. Alla trodde att han lämnat politiken när han avgick ur regeringen 2014. Han drog sig tillbaka till universitetet i Neuchâtel i Schweiz, där han började undervisa i filosofi och samtidigt skrev deckare (!). Nu ställer han upp i primärvalet för att inkarnera en mittenlinje inom partiet. Ingen förstår riktigt vad han vill och varför han överger sin lugna tillvaro med sina filosofistudenter och mordintriger. En del gissar att Martine Aubry övertalat honom. Mosa Manuel!

Arnaud Montebourg och Benoît Hamon företräder båda vänsterflygeln. Båda har också suttit i regeringen under Hollandes mandatperiod, huvudsakligen under den perioden när premiärministern hette Jean-Marc Ayrault. Montebourg har ansetts ligga bäst till. Han är fortfarande den som enligt opinionsundersökningarna har störst chans att slå Valls i en andra valomgång i primärvalet. Nu varnar allt fler för att Hamon kan bli en motsvarighet till Francois Fillon under högerns primärval. Fillon ansågs chanslös till veckan före valet när han steg upp som en raket och slog både Sarkozy och Juppé. Det är inte helt uteslutet att något sådant kan ske även med Hamon. Han kommer från underläge och har gjort bra ifrån sig i sina tv-framträdanden hittills. Han representerar en klassisk vänster  som närmar sig Vänsterpartiet med dess kandidat Jean-Luc Mélenchon. Han kombinerar försvaret av en stark stat med en klar ekologisk profil. Han är också den enda som är mer generös i flyktingfrågan. Montebourg är mer av en industrisocialist som hellre stänger gränser än öppnar dem.

Det finns alltså anledning att ha uppmärksamheten riktad mot Hamon under månaden som är kvar till primärvalet. Gör han bra ifrån sig i de tre tv-debatterna som genomförs efter helgerna kan han, precis som Fillon i högerns primärval, ta sig vidare till en andra omgång och där sannolikt möta Manuel Valls. Det är svårt att tro på Peillon utan alternativet är en andra omgång med Montebourg och Valls.

Vem som än vinner så blir nästa problem hur denna kandidat ska klara sig mot Jean-Luc Mélenchon. till vänster och Emmanuel Macron. Vänstern kommer sannolikt inte att ha en chans att nå till en andra valomgång i presidentvalet med så många kandidater. Marine Le Pen och Francois Fillon borde rimligen med lätthet lägga beslag på platserna i slutomgången.