Sommarens attentat stressar ett redan plågat folk

• augusti 18, 2016
• Tomas Lindbom
• no comments

Jag skrev mitt sista blogginlägg på nationaldagen och såg fram emot en lugn vila från fransk politik. Inte anade jag att redan samma kväll skulle Nice drabbas av ett fruktansvärt terrordåd som dödade  85 personer och skadade över fyra hundra. Några dagar senare skedde ett annat vedervärdigt dåd, mordet på prästen Jacques Hamel i den lilla byn Saint-Étienne-du-Rouvray, Mordet skedde under en förmiddagsmässa i kyrkan. Prästen tvingades på knä för att därefter halshuggas med kniv.

Så blev sommaren 2016 i Frankrike. Ingen vila för regeringen och myndigheter som ska hålla ordning, utreda och döma i brottmål. Ingen vila egentligen för några fransmän. Alla lever i en spänning kring vad som händer och vad som kan komma att hända av nya attentat.

Terrorismen får så många konsekvenser för livet i Frankrike. Vi som bor eller besöker landet vet hur säkerhetsnivån har höjts sedan attentaten 2015. Misstänksamheten ökar. Och så kraven på hårdare kontroller, hårdare tag följer i spåret av misstron mot grannen och dennes avsikter. Och misstron riktas mot människor med visst utseende, viss klädsel, visst språk. Det går antagligen inte att hindra även om det är viktigt att allt görs för att inte oskyldiga ska misstänkas eller behandlas illa på grund av hudfärg och kulturtillhörighet.

Frankrike har presidentval nästa vår. Det sätter sin prägel på hur politiker talar om terrorn och hur de positionerar sig. Det stora högerpartiet Les Républicains har primärval i november och kandidaterna har inte sparat på krutet ens under de normalt så lugna veckorna i augusti. Högern har en väljarkår som uppskattar förslag om tuffare lagar. Sarkozy vädrar ett gammalt förslag om att det inte längre ska vara självklart med franskt medborgarskap för den som är född i landet. Om föräldrarna inte har sina papper i ordning vid barnets födsel ska regeln om generellt medborgarskap upphävas, menar han. Han och andra kandidater inför primärvalet prövar också tankar om läger för personer som kan misstänkas för terrorverksamhet. Flera av högerns ledare är beredda att i detta läge upphäva den rättsliga grundprincipen om att ingen ska betraktas som brottsling innan detta är ställt utom rimligt tvivel. Misstanken om brott ska alltså räcka.

Det mesta pekar mot att året fram till presidentvalet kommer att handla om lag och ordning som huvudfråga i den politiska debatten. Nationella fronten och högern kommer att begära lagskärpningar och utvidgade rättigheter för polis och militär. Vänsterregeringen kommer att bibehålla undantagslagarna till åtminstone början av 2017  men troligen i huvudsak försvara grundprinciperna i ett rättssamhälle. Premiärminister Manuel Valls har till exempel vägrat att tillmötesgå högerförslag om att låsa in personer som inte kan juridiskt bindas vid terrorbrott.

Frankrike befinner sig i en svår tid. Terrorismen har väckt mycket oro och mycket hat. Den har också skärpt motsättningarna mellan olika uppfattningar i rättsfrågor och hur staten med sin polis ska få agera i tider av hot mot nationen. Hösten och vintern riskerar att bjuda på nya obehagligheter. Det går inte att skydda sig mot alla terrorattacker så risken är stor att landet får uppleva fler attentat som nu senast i Nice och i Saint-Ètienne-du-Rouvray. Reaktionerna på attentaten kommer också att bli obehagliga. Hat och nya konflikter. Misstänksamhet och misstro.

Regeringen med Francois Hollande i ledningen ställs inför svåra prov. Lockelsen är stor att följa kraven på än hårdare tag. Risken för våldsamma uppror i förorter kan då inte uteslutas. Det finns en muslimsk befolkning  på flera miljoner som känner sig hotad av islamisterna men också av en ökad antimuslimsk stämning i landet. De goda muslimerna måste lyftas fram mer och islam måste ges rättigheter och visas respekt för att inte Frankrike ska hamna i en förgörande konflikt mellan katoliker, sekulära å ena sidan och invandrarna från de muslimska länderna å den andra.