Socialisterna planerar ett primärval de inte vill ha

• april 11, 2016
• Tomas Lindbom
• 3 comments

Häromdagen beslöt det franska socialistpartiet att genomföra ett primärval i december för att utse  en presidentkandidat för… ja, vem vet för vilka partier och …. ja, vem tror att det blir ett primärval över huvud taget. Nu handlar det om taktiska överväganden och olika grupper inom partiet har olika mål med sitt agerande.

Francois Hollande har som bekant ett mycket lågt opinionsstöd. Inte mer än 15 procent av väljarna stöder presidenten och stödet är knappast bättre hos vänsterns väljarkår än i  befolkningen i stort. Hollande vill inte för död och pina ge sig in i en primärvalskampanj. Samtidigt finns det heller inga motkandidater. Så märklig är situationen.

Det ska först slås fast att Hollande före valet 2012 förklarade att Parti Socialiste (PS) alltid bör genomföra primärval. En märklig position eftersom en sittande president som söker omval bör rent legalt göra det hos hela folket. Det är inte partiets medlemmar och sympatisörer utan folket som ska avgöra om han bör ges förnyat förtroende eller inte. Han förklarade också att han inte ställer upp för omval om arbetslösheten ökar under mandatperioden. Den har ökat så mycket att det är otroligt att tänka sig att den ska sjunka drastiskt under några månader.

Nu verkar Hollande ha glömt båda dessa löften. Han söker omval trots usla arbetslöshetssiffror och han vill inte ställa upp i primärval. Som sagt, han har inget att frukta inom sitt parti. Premiärminister Manuel Valls och ekonomiminister Emmanuel Macron är populärare men de kan av trovärdighetsskäl inte utmana sin egen president. De socialister som tar avstånd från Hollandes politik kan inte samlas kring ett ledande namn. Martine Aubry är inte intresserad. Arnaud Montebourg, ekonomiminister under en period under 2014 och den sista entusiasten för statlig intervention i det ekonomiska livet, ägnar sig nu åt egen näringsverksamhet – och läser kurser i ekonomi – och umgås med sin fru, förra kulturministern Aurélie Filippetti och deras lilla baby.

Många hade hoppats på ett primärval för hela vänstern. Vänsterpartiets ledare Jean-Luc Mélenchon förklarade tidigt att han ställer upp som egen kandidat. Han vill verkligen inte delta i ett primärval där Hollande eller någon annan socialdemokrat eller socialliberal vinner och han i det läget måste underordna sig majoritetsbeslutet och stödja denna kandidat. Någon mer hätsk motståndare till Hollande än Mélenchon är det svårt att hitta. De gröna och kommunisterna vill inte heller delta i ett gemensamt primärval med PS.

Allt pekar på att det inte blir något primärval. Ingen har hittills anmält sig utom Marie-Noëlle Lienemann som är vänstersocialist inom PS och som redan deklarerat att hon ställer upp. Men hon är inget samlande namn.

Hollande har gjort vissa försök att sträcka ut handen mot högern under senare delen av mandatperioden men han gjorde ett strategiskt misstag efter valsegern 2012. Han tog inte in mittenpartiet MoDem:s ledare Francois Bayrou i regeringen. Bayrou röstade på Hollande i den andra valomgången. Hollande valde istället att luta sig helt mot vänstern och avvisa alla partier till höger om hans eget. Det borde han ångra idag. Bayrou har återknutit sina gamla kontakter med högern och är i dag ingen möjlig bundsförvant för Hollande.

Fransk politik är,som jag konstaterat många gånger på denna blogg, mycket oförutsägbar. Allt kan hända eller nästan allt. I dag är det ändå troligt att Hollande ställer upp i presidentvalet utan primärval. Allt tyder på att han däremot kommer att lida ett svidande nederlag, förmodligen inte ens komma till den andra valomgången. Mais, qui vivra verra! Den som lever får se.