Gatans röst i Frankrike

• april 18, 2016
• Tomas Lindbom
• 2 comments

Frankrikes politiska liv utspelar sig inte bara i de folkvalda församlingarna och dess exekutiva organ. Det utspelar sig i den mediala världen som i alla västerländska demokratier. I högre utsträckning finns också den politiska debatten på gator och torg. Det senaste exemplet är Nuit debout som startade på den historiskt revolutionära Place de la République i östra Paris. Nuit debout är nytt men kan också kännas igen som en ny rörelse i en kedja av många liknande sedan revolutionens dagar.

Sven Janson är en av dem som kommenterar på min blogg och han liksom några andra flitiga kommentatorer gör det med både klokskap och övertygelse. Jag kommenterar sällan därför att inläggen inte behöver det. Det rör sig om intressanta reflektioner som bår få stå oemotsagda.

Jag vill denna gång ta upp Svens inlägg som finns som kommentar till min förra text  om Nuit debout. Du undrar om inte en rörelse som denna riskerar att utvecklas till våld och extremism därför att det finns sådana krafter som finns i den från början eller söker sig dit. Gatan lockar inte bara till sig idealister utan även våldsverkare.

Du har naturligtvis helt rätt i din oro. Jag tror också att en rörelse av detta slag kan urarta. Vi måste inse att människor som på ett anständigt sätt vill utmana rådande ordning i ett samhälle får sällskap av dem som vill utmana rådande ordning med våld.

Det finns ändå anledning att nyansera resonemanget, tror jag. För det första finns hotet mot anständighet och försvar för människans grundläggande rättigheter också inom andra fora för samhällsdebatt; de folkvalda församlingarna och medierna. Nationella fronten är i dag en kraft som använder parlamentet som hävstång för sina maktambitioner. Nationella fronten använder också ett språk och metoder som kan förefalla högst rumsrena när detta parti deltar i det parlamentariska arbetet. Det betyder inte att partiet inte skulle exkludera människor av annan härkomst och uppjaga  till hat mot invandrare, särskilt mot muslimer. Deras program är antidemokratiskt och leder till ökat våld i samhället även om de söker makten på parlamentarisk väg.

För det andra är direktdemokrati och gatan som forum för politisk utveckling en del av den franska traditionen. Det finns därför, menar jag, anledning att lyssna till de rörelser som uppstår och försöka förstå deras  uppsåt och lyssna till förslagen som kommer. Gatan som politiskt forum inbjuder vem som helst att aktivera sig. Det är så mycket svårare att stoppa inslag som är stötande än i en väl riggad tv-debatt eller en politisk debatt i nationalförsamlingen där alltid en talman kan stoppa ett inlägg som går över gränsen för anständigheten.

Gatan är också forum för dem som inte har tillträde till tv-debatterna eller inte är deputerade i nationalförsamlingen. Gatan ger en möjlighet för dem som inte har röst och det gäller naturligtvis också för dem som har underordnade positioner  i samhället och känner frustration över maktlösheten. Den som är maktlös tenderar inte sällan att uttrycka sig råare än den som är politiskt engagerad och redan har en starkare position i samhället.

Nuit debout, det ska verkligen sägas, är ingen folklig rörelse i meningen att den samlar de underpriviligierade under sina fanor. Tvärtom är det samma människor som finns i Vänsterpartiet och i olika vänsterorganisationer. Det är alltid lärarna, kulturarbetarna, socialassistenterna och studenterna. De talar för de fattiga som saknar makt. När Nuit debout försöker skapa motsvarande rörelser på torgen i förorterna misslyckas de. Men många av dem som bor där är ändå frustrerade och har samma kritiska uppfattning om samhällsutvecklingen.

Den franska medelklassvänstern representerar en viktig del av opinionen i landet. Den är socialat engagerad, står för viktiga delar av det ideella arbetet i landet. Kämpar för att ta emot flyktingar, hjälper papperslösa, engagerar sig för att minska orättvisorna mellan fattig och rik. Sådana röster är svaga i de folkvalda församlingarna och kommer lätt i skuggan för andra frågor i de politiska samtalen och debatterna i press, radio och tv. Det finns många skäl att ifrågasätta dessa människors politiska program men deras mänskliga värderingar är inte att förakta och betydelsen av att de kommer  till uttryck i rörelser som Nuit debout ska inte undervärderas.

Så, Sven, jag tror visst att du har rätt och att denna rörelse kan komma att innehålla våldsamma element som förstör dess ursprungliga avsikter. Men låt oss framför allt inte blunda för en nyttig samhällskritik genom att stirra oss blinda på det eventuella våld som kan komma att uppstå.