Cécile Duflot: Vi står inför ett moraliskt Waterloo i asylfrågan

• juni 11, 2015
• Tomas Lindbom
• 1 comment

Häromdagen sprutade fransk polis med tårgaskanoner mot flyktingar som sökt sig till ett tillfälligt campingområde i norra Paris.  Upprensningar i sådana områden sker närmast dagligen av polisen men denna gång på Rue Pajol skedde en polisattack med uppenbart övervåld. Det skapade rubriker i tidningar och tv. Vänsterpolitiker och fackliga företrädare demonstrerade mot polisens aktion. De grönas ledare och tidigare minister i Francois Hollandes första regering, Cécile Duflot har också  i ett öppet brev i Le Monde, riktat till landets president, vädjat om en mer human regeringspolitik gentemot landets papperslösa flyktingar. Hon kallar regeringens hållning i denna fråga för ett moraliskt Waterloo.

Invandringsfrågan är vid sidan om den ekonomiska krisen det stora bekymret i fransk politik. Den har olika aspekter och är också svår att överblicka. Myndigheterna har inte resurser att ta hand om alla dem som söker sig – av olika skäl –  till landet. Ingen vet hur många de papperslösa är. Den grå och svarta arbetsmarknaden lever sitt liv vid sidan om den vita. Maffiagrupper tjänar stora pengar på utsatta flyktingars  prekära omständigheter. Frågan är hur problemen ska hanteras. De kan inte lösas, bara mildras. Och vilka metoder ska användas?

De senaste två regeringarna har haft ansvaret i en tid där den allmänna opinionen ställt allt mer högljudda  krav på hårda tag . Det är inte populärt i väljarkåren att komma med förslag som främst söker sociala och humanitära lösningar på problemen.  De papperslösa ska jagas fram ur sin gömställen och  skickas tillbaka till sina hemländer. Nationella fronten hejar förstås på liksom stora delar av den så kallade republikanska högern. Även Socialistpartiet känner av opinionstrycket och vill visa prov på hårda tag. Manuel Valls är kanske den främste exponenten i regeringen för en linje som påminner starkt om hur Nicolas Sarkozy talade och handlade under sin regeringsperiod.

Cécile Duflots öppna brev i Le Monde är en vädjan till att sluta jaga försvarslösa människor från gömställe till gömställe. Om nu myndigheterna lyckades skicka hem de papperslösa men inte ens det klarar de av i någon större utsträckning. Dessa människor tvingas istället att  leta efter ett annat skjul under någon tunnelbanestation där de kan få skydd för natten. I bästa fall ställer kyrkan upp med en sovplats och lite mat. Kyrkans civila motstånd är en viktig faktor i kampen för en viss värdighet visavi dessa människor.

Det finns inga enkla lösningar. Det konstaterar också Cécile Duflot. Men det är ingen lösning att spruta tårgas mot en campingplats mitt i stan för att människor ska flytta några kilometer bort. Det är bara ett sätt för regeringen att visa upp den sortens handlingskraft som får invandringshatet att stiga ytterligare i samhället.  Duflot och andra som nu vänder sig mot regeringens polisiära aktioner kräver framför allt ett mer civiliserat sätt att bemöta  medmänniskor på;  ett värdigt och humant förhållningssätt mot landets papperslösa flyktingar.