Lokalval i Frankrike handlar om nästa president

• mars 21, 2015
• Tomas Lindbom
• 1 comment

Nu är det val igen i Frankrike. Söndagarna den 22 och 29 mars genomförs val till landets departement, en indelning av landet i län som härstammar från revolutionsåren. Valet handlar knappast om lokala frågor. Allt intresse – och det är för övrigt ljumt – kretsar kring hur landets politiska ledare stärker eller försvagar sin position inför presidentvalet 2017. Frågorna inför dessa lokala val handlar inte om socialbidragens storlek eller vägbyggen  i olika departement utan om striden mellan Francois Hollande, Nicolas Sarkozy och Marine Le Pen. Vem går segrande ur opinionsstriden när vi sammanfattar valresultaten på kvällen den 29 mars?

Francois Hollande har föresatt sig att reformera de lokala valen under sin mandatperiod. Han har skurit ner antalet regioner till tretton och de första regionala valen med sammanslagna regioner kommer i november i år. Det kan bli ett intressantare val ur lokal synpunkt. Regionerna är byggda utifrån den moderna infrastrukturen i landet. De får uppgifter som kan ge de folkvalda i dessa regionala styrelser ett verkligt inflytande över  till exempel näringslivsfrågorna.

Kommunerna är små och ineffektiva men älskade av fransmännen. Det finns 36 000 kommuner i Frankrike och många har bara ett par hundra invånare. Alla känner där borgmästaren och det ger en känsla av demokratiskt inflytande trots att borgmästaren i sin lilla värld har oändligt svårt att utveckla sin by eller stad utanför rent praktiskt-lokala frågor.

Departementen kommer förmodligen snart att avskaffas. Det är till exempel Premiärminister Manuel Valls uttryckliga vilja. Men än så länge finns de kvar. Valen har dessutom reformerats till i år, från kantonala val till departementsval. Och fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män har upprättats. Alla väljare röstar på två kandidater, en kvinna och en man. En revolution i sig. Men ingen vet hur makten sedan fördelas mellan män och kvinnor i de olika styrelserna. Elaka tungor säger att ojämlikheten bara hittar nya former och dessutom kommer möjligen årets departmentsval att bli det sista.

Opinionsundersökningarna visar i stort sett på dött lopp mellan den traditionella högern och centern (UMP och UDI) och Nationella fronten  (FN). De båda grupperingarna förväntas få kring 30 procent av de avgivna rösterna. Socialistpartiet (PS) får enligt mätningarna cirka 20. Segrare blir under alla omständigheter sofflockspartiet med över 50 procent. Valskolkarna kan bli så många att valet till slut saknar betydelse för att mäta partiernas och presidentkandidaternas styrka inför kommande nationella val. Socialistpartiet får svårast att förklara ett lågt valdeltagande. Övriga partier kommer att skylla det på folkets besvikelse över den nuvarande regeringens politik.

Dessa mätningar säger framför allt inte så mycket om slutresultatet i de olika departementen. En gissning skulle kunna vara att UMP-UDI tar merparten av departementen, kanske 70 procent. FN får majoritet i ett eller kanske två departement och PS resten. Orsaken till att FN misslyckas med att erövra makten i fler departement ligger i valsystemets natur. Frankrike har alltså majoritetsval i enmansvalkretsar i två valomgångar. Det innebär att FN förmodligen kommer att ställas mot UMP-UDI i en andra valomgång i väldigt många departement men nästan alltid förlora. Tillräckligt många vänsterväljare kommer att stödja den traditionella högern och därmed hindra FN från att nå makten i länet.

Nicolas Sarkozy behöver vinna många departement för sitt parti för att kunna gå stark in i sitt partis kongress i maj och i det fortsatta arbetet att bli partiets presidentkandidat 2017. Marine Le Pen behöver höga opinionssiffror för att stärka sin position inför 2017. Hon är möjligen glad att slippa visa upp sitt parti som ansvarig för politiken i alltför många lokala sammanhang. Det skulle kunna få väljare att se att FN inte heller klarar av att lösa de svåra politiska frågorna. Hon kan i så fall inte längre spela på sin favoritsträng; missnöjet med etablissemanget.

Francois Hollande bävar för resultatet av dessa val. Han har åkt på kolossala smällar både i Europavalet och i valet till kommunerna. Ett alltför stort nederlag nu skulle göra hans position än svagare inför nästa presidentval.