Fransmännen trötta på Hollande-Sarkozy

• februari 24, 2015
• Tomas Lindbom
• 10 comments

Det verkar som om franska väljarna har tröttnat på både den förre och den nuvarande presidenten i Elyséepalatset. Siffrorna i nya opinionsmätningar pekar i alla fall på ett minskat stöd för de bägge. I korridoren väntar förstås Marine Le Pen men också kan nya namn i UMP och i PS (Socialistpartiet) se sin chans.

Francois Hollande fick en riktig skjuts uppåt i opinionsmätningarna efter attentaten i början av januari i Paris. I krislägen brukar väljare i alla länder luta sig mot sittande president och premiärminister. Redan nu efter en månad dalar Hollandes siffror. De är fortfarande bättre än i december men mycket talar ändå för att han snart är nere på samma låga nivå som förra året. Franska folket har inget förtroende för honom trots att hans egna väljare efter attentaten sluter upp i större utsträckning.

Hans premiärminister Manuel Valls är en ambitiös och välartikulerad politiker som drar mycket av uppmärksamheten från sin president. Detta borde oroa Hollande. Valls har också lyckats att vrida socialistväljarna märkbart åt höger. I primärvalen inför presidentvalet 2012 var han en kandidat bland flera och med låga siffror. Han låg med sin socialliberala framtoning långt utanför centrum i det franska socialistpartiet. Verkligheten under Hollandes mandatperiod och hans upphöjelse till premiärminister förra året har verkligen stärkt inte bara hans egen position utan det rent ideologiska underlaget för att han ska kunna agera som en ledare inom PS: I dag är trettio av drygt 250 socialistiska  deputerade i nationalförsamlingen så kallade frondörer och dessa är i klassisk mening franska socialister. Resten verkar ha svalt Valls socialliberala medicin, nu senast i form av finansminister Macrons paket av lagar för att liberalisera Frankrike. Socialistpartiet går inte att känna igen jämfört med partiet för bara tre år sedan. Mycket har hänt. Högerflygeln har tagit över och Hollande som alltid anpassar sig till situationen och det aktuella stämningsläget har tillåtit denna förändring.

Frågan är om inte Hollande har släppt på tyglarna så mycket i förhållande till Valls att så att säga hästen styr ryttaren istället för tvärtom. Socialistpartiets egen väljarkår kan mycket väl svänga i opinionen och förorda den karismatiska och hårdföra Manuel Valls före Hollande och därmed godkänna en helt annan typ av ledare för vänstern.

Nicolas Sarkozy har tappat betänkligt i opinionen sedan förra sommaren när han lät förstå att han ville bli UMP:s ledare och partiets presidentkandidat till valet 2017. Bara drygt hälften av UMP:s väljare ser nu honom som partiets presidentkandidat. Det måste oroa den otålige Sarkozy. Hur ska han nu agera om såväl den erfaren Alain Juppé som några av de unga ledarna inom partiet på allvar tar upp kampen om ledarrrollen och får partiets gräsrötter och väljarkår att nicka bifall till den utmaningen. Faktum är att Sarkozy inte har något program. Han är vagare och otydligare nu än åren före segern i presidentvalet 2007. Då var han småfolkets man. Lovade bättre levnadsstandard och upprättelse mot eliten och de stora tyngande institutionerna i samhället. Nu är han inte längre trovärdig i den rollen. Han kan uppenbarligen inte heller plocka poäng på en hårdare hållning i invandrarfrågan. Många inom UMP håller med honom om hårdare tag men alltför många väljare med den typen av åsikter försvinner till Nationella fronten. Tvärtom verkar det idag mer framgångsrikt inom UMP att positionera sig för en mer liberal hållning i dessa frågor jämfört med Sarkozys sista år som president.

För ett halvår sedan var vi alla övertygade om att en andra valomgång 2017 skulle stå mellan Marine Le Pen och Nicolas Sarkozy. Nu har Francois Hollande fått blodad tand men också Manuel Valls dyker upp som ett alternativ medan Sarkozys ställning försvagats. Ett tips som förmodligen bara håller ett par dagar kan vara att Alain Juppé blir högerns kandidat och samlar en så stor del av mitten och den moderata vänstern att han blir den som i en andra valomgång får uppdraget att besegra Marine Le Pen. Eller så blir det Manuel Valls som skapar denna center-vänsterkoalition som så många fransmän ändå i sitt inre skulle välkomna och då är det han som får ansvaret att försvara republiken mot angreppet från den extrema högern.