Sarkozy tillbaka

• september 25, 2014
• Tomas Lindbom
• no comments

Det var ingen överraskning. Förre presidenten Nicolas Sarkozy har återvänt officiellt till politiken. Han tänker rädda högern och vill samla hela folket. Han har förstås siktet inställt på att återta presidentskapet efter nästa val 2017. Frågan är om han lyckas. Chanserna är stora men hindren flera.

Det vilar något magiskt över Nicolas Sarkozy. Han är inte som de andra som slåss om Frankrikes högsta politiska ämbete. Han är karismatisk, förförisk, skamlös, folklig samtidigt som han älskar överklassen med pengar och makt. Ingen förhåller sig neutral till honom. I den värld där politikerna blir alltmer strömlinjeformade lockar han tillräckligt många som vill drömma om att en man ska frälsa nationen. Som hoppas att han besitter en kraft som gör honom mäktig att förändra och förbättra tillståndet i landet samtidigt som han ska återge Frankrike sin ärofulla ställning i världen.

UMP – den franska högern – fungerar inte som partier i en parlamentarisk demokrati. Detta konglomerat av olika höger- och centergrupper fungerar om det finns en ledare som inspirerar medlemmarna. Sarkozys konkurrenter om rollen som presidentkandidat för UMP i valet 2017 talar om primärval där den vinner som får flest röster. Detta förfaringssätt är egentligen främmande för den franska högern. Medlemmarna drömmer om mannen som stiger fram, förför dem med en drömbild av framtiden och för det ger medlemmarna carte blanche. Det behövs inga val. ”Vi tror på dig, ledare, Vi älskar dig”. Nicolas Sarkozy är politikern som har den personligheten att lyckas beröra medlemmarnas hjärtan och få dem att ge honom ett sådant öppet mandat.

Hindren för Sarkozy är ändå många. Det är inga duvungar han möter fram mot 2017. Alain Juppé, tidigare premiär- och utrikesminister, ställer upp i ett tänkt primärval inom UMP. Francois Fillon, Sarkozys egen premiärminister under fem år, är också kandidat.

Det finns invändningar mot Sarkozy inom partiet. Han har trots allt förlorat ett val. Han är älskad av en del av partiets medlemmar och väljare men han är också hatad hos många väljare som behöver vinnas för att valet 2017 ska bli en framgång för högern. Sarkozys sista år som president var inte bra. Han drev för långt åt höger och hans invandringspolitik chockerade även många inom UMP.

UMP är ett trasigt parti som kanske inte ens är tillräckligt dugligt för att presentera sig i valet till nationalförsamlingen som följer på presidentvalet. Sarkozy håller öppet för att helt enkelt upplösa UMP och skapa en ny konstellation som stöttar honom i valet.

Den förre presidenten förföljs av olika affärer där hans förehavanden fortfarande är höljda i dunkel. Det påverkar förstås hans möjligheter att bredda sin väljarbas utanför skaran av trogna. I Frankrike är inte affärer en så tung belastning. Alla vet att i stort sett alla politiker har haft handen i någon syltburk där handen inte bort vara.Men Sarkozy har de senaste åren varit misstänkt för oegentligheter i sex eller sju olika affärer. Det är trots allt lite besvärande.

Till slut har trots allt Sarkozy politiska motståndare. Socialistpartiet är i dag sönderslaget av motgångarna för regeringen och för Hollande. Det utesluter ändå inte att saker och ting kan förändras. En konjunkturuppgång kan räcka för att Hollande söker väljarnas förtroende för omval och kan få det. Osannolikt men inte omöjligt. Marine Le Pen stärker ständigt sin ställning. I opinionsmätningar vinner hon över de flesta andra kandidater i en tänkt andra valomgång  – men aldrig mot Sarkozy. Men Sarkozy kommer att utsättas för hårda politiska attacker när han på allvar ger sig in i en valstrid. Om han kläms mellan Nationella fronten och vänstern kan han mycket väl tappa i stöd och det skulle – vilket Gud förbjude – kunna göra Le Pen till president.