Regeringen i kris kring romerna

• oktober 2, 2013
• Tomas Lindbom
• no comments

Romerna skapar konflikt mitt i regeringen. Det handlar om integration av ett folk som möter starkt folkligt motstånd, som lever i marginalen av samhället och som med sin tradition och historia finner sig i att leva utanför och under fruktansvärda sociala förhållanden. Frankrike lever i dag med starka etniskt-kulturella spänningar som växer till en allt mer avgörande politisk fråga.

Regeringens inrikesminister Manuel Valls har nyligen deklarerat att romerna inte vill integrera sig. Han formulerar en ståndpunkt som säkerligen delas av en stor majoritet av franska folket (opinionsmätningar pekar i den riktningen) men inte desto mindre är djupt problematisk som ståndpunkt. Denna ståndpunkt är inte mer saklig än uppfattningarna under 30- och 40-talen i Tyskland om att judar föredrog att bo ihop  och inte ville blanda sig med andra grupper i samhället.

Självfallet leder motsättningarna mellan romer och majoritetsgrupperna i samhället till spänningar där båda sidor får anledning att rikta kritik mot varandras beteenden. Majorietetssamhället pekar på romernas boendeförhållanden och att grupper av romska barn ägnar sig åt stölder av turister i de stora franska städernas turistområden. Det pekas också på romska maffiagrupper som växer upp och skapar ökad kriminalitet.

Det gröna partiets representant i regeringen, Cécile Duflot, anklagar Manuel Valls för att bryta mot grunden i den så kallade republikanska pakten när han  pekar ut en etnisk grupp och anklagar den för att som grupp uppvisa brott mot lagar och mot republikens grundvärden. Hon upprörs särskilt av att han påstår att romerna som grupp inte vill integrera sig i det franska samhället. Hon menar med rätta att han ägnar sig åt diskriminering och att detta är allvarligt, särskilt från en ledamot i en vänsterregering med ambitioner att försvara de mänskliga rättigheterna till hundra procent.

Det finns skäl att påpeka att majoriteten har ett ansvar att stötta och hjälpa minoriteter. Manuel Valls ligger däremot närmare den hållning som den gamla regeringen intog när den på ett uppseendeväckande brutalt sätt utvisade romer från Frankrike för några år sedan. Den republikanska högern, det vill säga främst partiet UMP som bildade regeringsmajoritet under Nicolas Sarkozys tid vid makten, betonar traditionellt än mer kravet på att Frankrike har en identitet och att denna identitet är kopplad till landets historia. Identiteten är sekulär, västerländsk och kopplad till de befolkningsgrupper som bott i landet före invandringen på 1950-talet. Det innebär inte att den republikanska högern är rasistisk i meningen att den avvisar alla som kommer från andra kontinenter eller avvisar romer. Men nya grupper ska anpassa sig till den traditionella identiteten. Gör de inte det kan en lösning vara utvisning.

Vänstern är mer splittrad. Manuel Valls kan nog räknas till samma grupp som högern medan de gröna med Cécile Duflot i spetsen öppnar för mer av mångkulturellt tänkande. Stora delar av vänstern tenderar att vara kritisk till exempelvis förbud mot burqa i skolorna. De menar att de republikanska värdena också innefattar en öppenhet för nya kulturer i det franska samhället.

Romerna blir en mycket känslig fråga i Frankrike.Den blir också politisk inför kommunalvalen nästa år. Borgmästare från alla partier som vill bli valda tvingas anpassa sig och skärpa tonen mot minoriteterna i sina kommuner för att få majoritet för sin kandidatur i valet. Frankrike uppvisar i dag drag av att på ett mentalt plan vara ett segregerat land. Invandringsfrågan och hållningen till minoritetskulturer är den mest brännande av alla politiska frågor.Många fransmän vill rensa landet från grupper som de menar inte självmant anpassar sig till den sanna franska identiteten. Socialisterna är pressade och kommer att göra koncessioner. Endast de gröna har en sådan väljarbas att de kan agera starkt för de mänskliga rättigheterna kring romerna.

Manuel Valls har nu delvis bett om ursäkt för vissa tillspetsade formuleringar kring romerna. Det handlar om två steg framåt och ett  bakåt i kampen mot romerna, för nya utvisningar. President Hollande hukar och försöker i vanlig ordning att balansera olika uppfattningar.

I bakgrunden finns Marine Le Pen. Hon kan med ett belåtet leende konstatera att hennes åsikter är i högsta grad  finns på agendan. Hennes egna trupper får  öppet stöd av den republikanska högern men också i någon mån från socialistpartiet. I varje fall har socialistregeringens inrikesminister intagit en för henne godkänd hållning.