Frihet, jämlikhet, broderskap…

• april 9, 2010
• Tomas Lindbom
• no comments

De franska undersökningsföretagen ligger inte på latsidan och tidningarna och TV ger dem ständigt nya uppgifter. Nu har Le Nouvel Observateur bett ett av dem att ta reda på om franska folket tycker att friheten, jämlikheten och broderskapet i landet har ökat eller minskat under senare år. Inte oväntat är svaret negativt. Den franska revolutionens paroller hålls högt men respekteras inte av politikerna, anser folk i allmänhet.

Vänsterväljarna tycker till 40 procent att jämlikheten är den viktigaste grundpelaren i republikens bygge. Högern säger till 53 procent att friheten är viktigast. Det intressanta är hur folk motiverar att friheten inskränkts och ojämlikheten ökat. Bland alla medborgare är bilden också entydig. Friheten, jämlikheten och broderskapet sitter trängre i dag i Frankrike än tidigare. Den kritiska analysen är generellt mer framträdande bland vänsterväljare än bland högerväljare.  Orsaken till att fransmännen generellt anser att den franska revolutionens grundpelare sviktar är främst den ekonomiska krisen.

De fransmän som upplever att friheten inskränkts hänvisar i första hand till att det blivit fler och fler restriktioner i samhället som rökförbud i allmänna lokaler, krav på att äta mer frukt och grönsaker, sporta och så vidare. Vi skulle kunna säga att det rör sig om inskränkningar i den ansvarslösa njutningen, något som är centralt för många fransmän. Högt på listan över frihetsinskränkningar är också hastighetskontrollerna på vägarna. De har blivit fler och ses av många som negativt. En traditionell synpunkt på medias koppling till den politiska och ekonomiska makten kommer också fram tydligt i undersökningen. Fransmän har aldrig haft särskilt stor tilltro till public service oavhängighet gentemot staten och det är dessvärre en uppfattning som det finns alla skäl att hålla fast vid.

En mindre del av de franska medborgarna (13 procent) tycker att friheten ökat. De nämner i första hand internet som ett instrument för ökad frihet men också att antalet tabun minskat. Homosexuella kan känna ökad frihet, det är lättare att skiljas och få abort.

De fransmän som menar att ojämlikheten ökat hänvisar i första hand till att löneskillnaderna ökat och att arbetsmarknaden med osäkrare arbetsvillkor bidrar  till ökad ojämlikhet. I fallande grad hänvisar fransmännen till att ojämliheten beroende på hudfärg ökat, handikappade får det sämre. Orättvisor kring nationalitet, familjebakgrund, ålder och kön bidrar till att öka ojämlikheten, säger en del men långt ifrån lika många som de som hänvisar till ekonomi och arbetsmarknad.

De fransmän som tycker att jämlikheten ökat  (6 procent) tycker att de handikappade fått det bättre och att skillnaderna mellan folk med olika kön och olika hudfärg minskat. Ungefär lika många i denna grupp tycker att löneskillnaderna minskat.

Nästan två av tre fransmän menar att broderskapstanken minskat i landet och bara 8 procent tycker att den blivit starkare. Det är den ekonomiska krisen som gör att människor i ökad utsträckning i första hand tänker på sig själva, menar många.

Jämlikheten är den fråga där människor har upplevt den största negativa utvecklingen. Det är också här som skillnaden i bedömning är störst mellan vänster- och högerväljare. Ojämlikheten uttrycks enligt undersökningen mest kring löner och andra villkor på arbetsmarknaden. Det är typiskt för den politiska debatten i Frankrike att orättvisorna kring kön och etnicitet inte alls spelar samma roll när fransmän ska lista områden där de upplever ojämlikheten som störst. Omedvetenheten om de strukturella problemen på dessa områden är ännu mer påfallande än i Sverige.