Fransk jämställdhet med problem

• mars 8, 2010
• Tomas Lindbom
• 2 comments

Som många länder i Sydeuropa finns det i Frankrike kvinnor med stor makt. De är många om än inte lika många som männen i regeringen. Det finns starka kvinnliga företagsledare och tunga chefer inom media och  i det offentliga. En liten grupp av kvinnor, mestadels med rötter i överklassen med välbeställda män. Bakom står mamma och invandrat hembiträde som passar upp så att livspusslet ska gå ihop.

Barnomsorgen är ett problem i Frankrike för en verklig jämställdhet. De välbeställda kvinnorna  kan köpa sig utrymme för karriär och som också accepterar att amma några veckor och sedan återta sin yrkesroll. Men alla andra? Jämställdheten handlar mer om varje enskild kvinna och förutsätter en god privatekonomi i familjen.

Inställningen till jämställdhet i Frankrike påminner om inställningen till jämlikhet. Alla ska ha samma chans men få tittar på varför resultatet alltid ger männen en starkare ställning i yrkeslivet. Flickorna har bättre studentbetyg, även på den naturvetenskapliga linjen men i de prestigefyllda toppskolorna i Paris är var femte student en kvinna.

En fransk sociolog säger till tidningen Le Figaro att problemet för kvinnorna är avsaknaden av en motsvarighet till en facklig organisation. De allra flesta kvinnor går inte med i feministiska sammanslutningar och de står därför ensamma med en tung patriarkal tradition i sitt eget hem. Sociologen citerar välbekanta uttalanden från män i dag:  ”Jag är ju ändå bättre än min pappa”, säger maken. Eller: ”Vad klagar du på? Jag har precis dammsugit åt dig”.

Många svenska kvinnor viker undan frågan om de är feminister. Samma sak förstås i Frankrike och där handlar det också om ett ännu starkare behov av att i de heterosexuella kretsarna betona skillnaden mellan män och kvinnor och vårda den. Övertygelsen är mycket stark i synen på att sexuell attraktion bara väcks om mannen har en överordnad roll  i förförelsen av kvinnan. Den svenska modellen att stöta på varandra på en krog, dra några öl och bli lummig, hamna i en säng och sedan flytta ihop har inte så många förespråkare. Mannen uppvaktar och förför. Mannen styr som parets hanne. Kvinnan behöver beundra mannen och bestämmer sig sedan för om hon ska bejaka honom eller vänta på något bättre. Man och kvinna har olika roller och grunden ligger i förutsättningarna för det erotiska spelet. Det får inte bli som med de amerikanska paren, tänker många fransmän. Uppfattningen om amerikanarnas äktenskap domineras av tanken att jämställdheten hos dem dödar  lusten i förhållandet och skapar resonemangsäktenskap av det som är det centrala i mannens möte med kvinnan; det sinnliga.

Franska feminister och de blir trots allt fler och fler pekar på behovet av en bättre offentlig barnomsorg och på ett aktivt arbete för att stärka flickornas ställning i utbildningsvärlden. Kraven på kvotering, så kallad positiv diskriminering, blir allt fler och starkare. Nicolas Sarkozy tillhör inte bakåtsträvarna i denna fråga. I ett land med starka konservativa föreställningar om kvinnans roll i samhället har han ambitionen att förändra till det bättre. En ung generation av välutbildade kvinnor kommer inte heller att på sikt acceptera att deras goda utbildning inte räcker längre än till en position på mellannivå i företaget  eller i statens tjänst.